Aftonbladet – 17 september 1847, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: KUNGEN OCH DANSÖSEN. Hon skall mig muntra på ålderdomsdar Och jag med henne får pyssla. Kronfogdarne. Kung Ludvig kärleksdrucken i nattrock satt djupt in i sofgemaket en månskensnatt; han af två Spanska ögon sig låter sola, ty bredvid honom sitter hans trogna Lola. Vulkaniskt glödde blodet hos Bäjerns kung, men kall var älskarinnan, fast skön och ung; befallande och trotsig som sjelfva Kl:ber hon blickade på Ludvig, som hade feber. Mitt hjertas souverain — utföll kungens tal — Min lefnadssol, min himmel, mitt ideal, för dig jag glömmer krona och folk och maka, O säg, hvarför du stöter mig nu tillbaka! Hur gerna, o förtjusande Amazon, med dig jag dela ville mitt land, min thron; mitt rikes undersåter dig ensam frukta, ty du allena, Lola, kan packet tukta! O säg, hvi drar du undan din sköna hand, som fängslat mig i kärlekens rosenband? Hvi sluter du ditt öga, som pilar sållat, med hvilka Mojestätet du rent förtrollat? Hvi sträcker du ej längre mot mig din mun, hvarur jag honung druckit, som ur en brunn? Har du då ren förgätit, du Spanska lilja, hur kärleksfullt jeg tog dig från scenens tilja ?2 TEEN IE I