Aftonbladet – 14 september 1847, sida 2

från marken, så att man måste stiga uppföre en lång trätrappa, för att komma dit. Denna fingelsebyggnad var två våningar hög, med ett platt tak, hvarpå svängde sig en förgylld vädervisare i skapnad af en nyckel; och som der fanns ett betydligt antal.rum, hade denna byggnad hyst minga tusen lagbrytare i sina dagar. Fönsterna voro små och försedda med starka erngalier, en del med utsigt åt Kendrick-yard, de öfriga åt St. Giles vidsträckta kyrkogård. Från de nedre rummen lyste ljus, och då man kom närmare byggningen, hördes inifrån ett lustigt stojande. När Quilt och hans kamrat nalkades med sina fingar, var Sharples sysselsatt att utdela markisens gåfva till nattväktarne. Han skyndade sig nu att kasta återstoden af pengarne ut ibland hopen, hvarvid han dock behöll för sig sjelf ett par guinger, som han lät halka ner i rockärmen, och sprang hastigt trapporna uppföre att öppna dörren. Fångarne med sina väktare följde långsamt efter; och här gjorde Jack Sheppard ännu ett försök att komma undan, i det han bockade sig hastigt ner och kröp mellan -ben2n på sin ledsagare. Den lille judens klädsel var likväl icke gynnande för framgången af detta tilltag. Jack blef fångad, liksom i en snara, mellan de släparide skörten af Abrahams långa öfverrock; och i stället att förvärfva friheten genom sitt qvicka påfund, förtjente han sig blott ett dugtigt kok stryk. Ssarples emottog dem, stående på tröskeln, och sedan han hållit upp. sin lykta, för att betrakta de nykomna fångarne : och göra sig bekant med deras anletsdrag, nickade han åt Quilt, med hvilken han. tycktes hafva något hemligt förstånd, hvarpå han stängde och tillbommade dörren. s . Nå, hrad är meningen?a brummade han och vände sig till Quilt; ni vet hvem jag har här, förmodar jag? . . Det vet jag visst;, svarade Quilt; min höga vän, markisen af Slaughterford, är här; men hvad gör det till saken?? : Hvad det gör till saken ?) upprepade Sharples stucken; det gör mycket till saken, det