Aftonbladet – 28 augusti 1847, sida 2

a (Insändt.) LÄROVERKSFRAÅGAN. Det orättvisa i beskyllningen af nyhetsmakeri i läroverksreformen, Ingenting är vanligare i fråga om en reform, än att beskylla reformvännerna och dem, som arbeta för reformen, för nyhetsbegär och nyhetsmakeri. Utan andra skäl än blott denna förevitelse, förkastas reformförslagen af dem, som hellre trampa de gamla spåren, än tänka på öppnande af nya och ginare vägar för att vinna målet. Den lilla omständigheten, att lifvet i hvarje sak består just i formförändringen; att likartade, dock aldrig enahanda alster oupphörligen frambringas i andans, som i den kroppsliga verlden, förbises dervid alltid. Underbara inkonseqvens: samma personer, af hvilkas kroppar om 40 år icke är en atom qvar af de beståndsdelar, hvaraf de i dag äro sammansatta, och hvars tankar, känslor och begär oupphörligen byta om gestalt, påstå ändock, att samhället, att skolan, att kyrkoinstitutionerna skola i dag vara desamma, som de voro för århundraden tillbaka! Och dock, hvad är samhället, hvad är skolan, hvad är kyrkan, om ej hvar och en för sig en kropp, en ende, som lyder under samma lagar, som hvarje annan kropp och hvarje enskild ande i hela universum? Emedan detta förhållande, detta behof af oupphörlig omgestaltning (formförändring) är eu vilkor för kfvet inom hvarje form, som af menniskors påståenden och åtgöranden aldrig kan tillbakavisas; så, om man rådfrågar och noga genomforskar hvarje institutions historia, skall man finna, att denna iigtning till forreförändring alltid varit för handen och gått igenom det ena seklet efter det andra, hvarigenom reformbegäret och reformarbetet aldrig kan anses för nytt, utan befinnes vara årsbarn med sjelfva den uppkomna institutionen och liksom inneburet i dess frö. Att detta är händelsen med de flesta af de frågor, som tillhöra läroverksreformen, skall blifva föremålet för denna artikel att genom några exempel ådagalägga. En bland de vigtigare frågorna i förevarande ämne är föreningen mellan skola och gymnasium, samt bådas sammanbindande med akademien. Derom skrifves till samtelige Sveriges rikes hög!oflige Ständer) !) för jemt etthundrade år sedan, eller 1746, följande: Thet är allom bekant, att the almänne lärohusen äro af 3 slag, scholar, gymnasier och academier, hvari såsom seminaria ecclesie och reipublicx ungdomen skal upfostres och gjöras skickelig til Guds äras, rikets och sin egen säl) som bland annat äfven therföre lära sammanträdt, at the måge påtänka eder räddning, rykt och förbättring, J ädlaste ungdom, hvars oförändrade upfostring lägger första grundstenen till rikets förderf och elände. (Utur förordet till nedan citerade skrift.)