Aftonbladet – 19 augusti 1847, sida 2

till den grad förargade den stolta Spaniorskan, att hon gaf posten ett slag vid örat, så alt mössan flög honom af hufvudet. Detta väckte helt naturligt mycken förargelse bland folket, och om aftonen samlade sig flere tusen personer utanför huset, der Lola bodde, och förde mycket oljud med skrik, hvissling 0. s. v., så att gensdarmer, polis och militär måste sätta sig i rörelse för att skydda henne för möjliga misshandlingar. UNGERN. Det är nu afgjordt, att erkehertig Stefan definitivt kommer att emottaga ståthållarskapet i Ungern. I början af nästa månad blir han högtidligen installerad i denna egenskap, och sedan det!a skett kommer han att företaga en resa kring riket. SCHW EIZ. Det utskott, till hvilket edsförbundsdagen remitterat frågorna om separatförbundets rustningar och om det bekanta beslaget på separatförbundets ammunitionstransport genom kanton Tessin, hade den 3 Avgusti afgifvit sitt betänkande, hvari hemställes att eldsförbundsdagen måtte fatta följande beslut: 4) De sju kantonerna uppmanas allvarligen att underlåta alli som kan störa leandsfriden, och särdeles att inställa ovanliga krigsrustningar; 2) Styrelsen i Tessin uppfordras att, till dess edsförbundsdagen vidtager ytterligare förfoganden, förvara det i styrelsens rapport af den 27 Juli omförmälda, under beslag lagda krigsförråd; 3) De öfriga Ständerna äga att likaledes anhålla dylika sändningar af krigsförråd, och derom inberätta till Förorten; 4) Förorten äger att meddela detta beslut till samtliga kantonernes efterrättelse. ITALIEN. I Rom ägde man före slutet af Juli kunskap om påfvens val till deputerade för provinserna och hufvudstaden, och man var allmänt belåten med de valda. För sjelfva Rom hade furst Barberini och advokaten Vannutelli blitvit af påfven utsedda utan förslag; för landsorterna hade han hållit sig inom de af provinsmyndigheterna framställda förslagen. Allesamman anses för frisinnade män och äro allmänt aktade; till större delen är det jurister. Förre nuntien i Mänchen, mnsgnr Morichini, har af påfven fått i uppdrag att göra officiella tacksägelsebesök hos konungen i Frankrike, drottningen af Storbritannien och sultan; vid återkomsten väntar honom kardinalshatten. Från trakten af Ancona hade man till Rom infört en sockneprest, som blifvit häktad såsom delaktig i sammansvärjningen. I grifthvalf under hans sockenkyrka skall man ha lagt beslag på ett derstädes undangömdt vapenförråd jemte ansenliga penningebelopp. — Underrättelserna från landsorterna i Kyrkostaten upplysa att sammansvärjningen icke gällde Rom allena. — En från Neapel utsänd militärstyrka om 1000 man. hade anländt till Portello. Österrikiska troppstyrkan vid Po ökades, och österrikiske generalen baron Hasper var ankommen till Ferrara En vid påfliga palatset anställd militärtjensteman från andra sidan alperna (Schweiz?) bar befunnits på ett betänkligt sätt inblandad i sammansvärjningen. Pius IX hade likväl lemnat honom valet emellan omedelbar landsflykt och ransakning; hvilket han valde var ännu d 34 Juli obekant. Till Neapel hade en fransk flotta anländt och blifvit fördelad i hamnarne vid Baja, Castelamare och Neapel. Händelserna i Rom hade i Neapel väckt mycken rörelse i allmänna sinnesstämningen, men man ansåg den lugnad sedan Konungens återkomst. Neapolitanska troppar hade blifvit sända till kyrkostatens gränser. GREKLAND. Sedan 40 år erinrar man sig i Grekland ingen så het och torr sommar, som innevarande års; omkring den 22 Juli visade termometern emellan 34 och 33 gr. Celsii i skuggan. — Grekiska nationalbanken hade , offentliggjort sin elfte halfårsredovisning, enligt hvilken banken ägde 40,036,864 drachmer och hade vunnit 286,242 drachmer. De utelöpande sedlarne stego till 2,266,0235 drachmer. Dividenderna gåfvo aktieägarne 10 proc. vinst. RYSSLAND. Alltsedan franska väldet i Polen har Code Napoleon varit den der gällande lagboken; med den 4 Januari 1848 kommer den att utbytas mot den nya ryska Strafflagen. TURKIET. Vid upproret i Albanien hade bland uppviglarne äfven gripits två ryssar, men som voro försedda med turkiska pass, Ryska legationen i Konstantinopel yrkade deras utlemnande såsom ryska undersåter; men i följd af passen vill Porten ej förstå sig på denna tolkning; man