Aftonbladet – 9 augusti 1847, sida 2

ledning af regeringens organ inom densamma, så kan man ej annat än medge, att det ser tvetydigt ut. Men billigheten torde dock fordra, att först afvakta huru det förslag blir beskaffadt, som regeringen sjelf en dag förelägger ständerna, innan man fäller något bestämdt omdöme i detta fall. Regeringen är ingalunda bunden vid representationskommittåens förslag hon är oförhindrad att deri göra de förändringar, hoa kan anse nödvändiga, och man bör således hoppas, att hon ur detsamma kommer ati aflägsna åtminstone hvad som så uppenbarligen gör dess antagande omöjligt, som stadganderns i afssende på beskattningsrätten. Det finnes säkerligen ingen bland de millioner, som för fäderneslandets skull nitälska för en förbättring af vår representation, såsom e vilkor för samhällets utveckling tillstyrka, välstånd och belåtenhet, som ej uppriktigt önskar att den-oförgängliga äran, att hafva bragt et så stort verk till fullbordan, måtte tillfalla konung Oscar. Tiden har visserligen gjort et! stort förarbete i denna riktning för honom, och ingenting af varaktighet kommer till stånd : samhället, som ej hunnit till mognad i allmänna tänkesättet genom idcternas arbele; men dett: minskar icke äran af att lägga den fullbordande handen vid ett högt och stort värf. Och de! är härtill, sam Försynen tyckes hafva kalla konung Oscar, då den låtit hans regering infalla i en period, då nödvändigheten och möjligheten af en representationsförändring nalkat: