Aftonbladet – 6 augusti 1847, sida 3

på att ramla, är ombygd på den sidan, och tycks vara bastant gjord. Landgången vid slussen, som var nedröten, är nyligen ombyggd och är begväm för ce trafikerande. Alven är nu början gjord till en förpålning emot bankarna, hvilken, om den fortsättes, bör förhindra bankarnas ras, och skulle blifva ett nyttigt, fastän också kostsamt arbete. Detta är hvad som visat sig i arbetsväg vid sjelfva kanalen, joch hvarföre vi hafva att tacka direktionens och dess tjenstemäns omtanka och nit; hvilka besvär direktionen dessutom kan hafva haft för kanalens bästa, känner replikanten icke; men han har icke kunnat iakttaga tystnad, då han ser en direktion så skarpt klandrad, hvilken, efter hans förmenande, gjort ganska mycket för bolagets bästa, nogsamt inseende, att om den blott anfalles och af ingen försvaras, möjligtvis kan nedlägga sina befattningar, hvilka den hittills utan arfvode bestridit, och det då kunde hända, att bolaget antingen finge löna en ny direktion eller se kanalen lemnas åt sitt öde. Apostroferingar i tidningar kunna väl vara nyttiga ibland, om de blott användas der verkliga missbruk finnas, men de kunna äfven göra en skada, som af insändaren icke anas, och som han sedermera icke kan reparera. ind Afven aktiecgare. RÄTTEGÄÅNGSOCH POLISSAKER. — Sedan tvenne ransakningar, den 49 November 1845 och den 48 Mars 4846 förevarit vid Trögde häradsrätt, till följd af åtalet mot vice komministern P. A. Akerlund, föranledt af dennes brottsliga förhållande under sin tjenstgöring såsom komministersadjunkt i Husby Sjutolfte församling, hvarom nämdes i denna tidning för den 8 Sept. 1845, har högvörd. domkapitlet i Upsala, genom utslag af den 3 Oktober sistl. år, fällt bemälde adjunkt till 3:ne månaders suspension, .jemte rättegångskostnads ersättande, hvilken dom blifvit Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt underställd. Dråp å en skräddaregesäll. Skräddaregesällen Gustaf Höglund från Norrköping fanns den 49 Augusti 1846 i trakten af Norsholms egendom, vid vägen mellan Norrköping och Linköping, liggande å marken utan sans, i följd af honom öfvergånget våld och tillfogade åkommor. Han afled nästföljande dag. Dess penningar och effekter voro honom, då han anträffades, frånröfvade. Misstankar för våldsgerningen förekommo emot förre kronoarbetskarlen Johan Fredric Schultz, hvilken d. 20 i samma Augusti månad uppvist sitt pass å landskancelliet i Linköping och erhållit lösepenningar för afgång till Calmar. Vid detta tillfälle var Schultz klädd i ljus linnerock, randiga linnebyxor, blå mössa och å fötterna uppsprättade stöflor. Han medförde en ränsel och en, sannolikt Höglund frånröfvad, med vaxduk öfverdragen hatt. I ränseln skulle förvarats, bland andra saker, en ny bonjourrock, något penningar, samt några nya linneskjortor. Underrättelse om mordet och om misstankarne mot Schultz infördes i Östgötha Correspondenten och ur denna i Aftonbladet. Den 43 nästföljande September anträffades Schultz. Han var då klädd uti den blå rocken och ett par nästan nya, med blekröda band kantade, brunrandiga yllebyxor, en gredelin och grårutig väst, samt en svart silkesduk om halsen. Schultz greps, såsom icke medhafvande några betyg, eller handlingar, utvisande hans frejd m. m., hördes öfver det uppgifna brottet, hvilket han, under synbar förlägenhet, förnekade. -Han kunde likväl icke redigt uppgifva hvarken hvarest han bekommit byxor eller väst. Schultz insattes på Linköpings länshäkte. Vid med honom anställdt förhör, uppgaf han sig vara född 4846 i Annelöfs Kyrkoby af Malmöhus Län. Han hade tjenat vid Kronprinsens hussarregemente, Helsingborgs esquadron, men utströks 1834 för liderlighet. Efter bestraffning för andra resan stöld, anställdes han vid kronoarbetskorpsen i Linköping, hvarifrån han den 14 Juli 4846, efter uttjent strafftid frigafs. Han erhöll då pass till Piteå, samt begaf sig genom Wexiö, Jönköping och Westerås till Upsala, der det skall nekats honom att vidare norråt fortsätta vandringen. Härefter hade han besökt Stockholm, Nyköping och Linköping, till hvilken sednare stad han tror att han ankommit den 48 sistl. Augusti. Der hade han icke uppehållit sig längre än medan han fick passet påskrifvet. Sedermera begaf han sig till Calmar och Carlshamn, samt vidare till Carlskrona. Afskedspasset och prestbetyget från kronoarbetskorpsen hade han numera förlorat. Mordet på Höglund förnekade han. Han hade icke ens känt Höglund. Pen. grädelina och grårutiga sidenvästen, sade han sig sjelf hafva låtit åt sig förfårdiga. Af en anran kronoarbetskarl hade han köpt den svarta sidenhalsduken, äfvensom i en bod i Linköping ett par likaledes förevisade gamla byxhängslen. Några andra kläder än dessa och de påhafde hade han icke innehaft eller till Linköping medfört. — Stadsfiskalen förmälde sig likväl hafva sport, att Schultz varit i staden synlig uti en bonjourrock af mörkt kläde. Schultz förnekade sig hafva innehaft omnämnde ränsel ech hatt med vaxduksöfverdrag, men medgaf, att han innehaft ett pår linnebyxor, hvilka han under sin vandring uppslitit och kastat ifrån sig utanföre staden å Wämö. Stadsfiskalen tillkännagaf, att kronoarbetskarlen vid 6:te kompaniet JM 36 Wilhelm Ågren till honom aflemnat en nu förevist bonjourrock, gredelin till färgen, med svart sammetskrage och svart levantinsfoder, den Ågren skulle af Schuitz hafva tillhandlat sig. o Bemälde Ågren, straffad för första resan stöld och nu närvarande, uppgaf, att han den 4 eller 5 September af Schultz uti Linköping för 9 rdr köpt ifrågavarande rock. Sedan Ågren af Carlskrona Veckoblad för Onsdagen den 46 September sett att Höglund blifvit rånad och våldsamligen omkommit, samt att Schultz misstänktes för ogerningen, och att en Höglund tillhörig bonjourrock efterspanades, så hade han deraf tagit sig anledning att aflemna rocken till stadsfiskalen, tillika med en svart felbhatt .med svart band och spänne, som han jemväl en af dagarne köpt af Schultz. Schultz medgaf väl att han till Ågren sålt en mörk fin klädesrock, hvillan han Lbänt af an Alhänd NÄATLANR undan vv ge