Aftonbladet – 4 augusti 1847, sida 3

kastat sig sjelf? Om du blifvit oskyldigt marterad, så ör vanäran dina domares, och ej din! Och har ej Gud, gå du syntes som mest öfvergifven, skickat den beskedliga qvinnan. ..w Jo, hon har hyst en mors ömhet för mig. Men, min far, gör er ej något falskt hopp; min lifstråd är afskuren. . i morgon är jag ej mer... Nu inser jag allt... man har velat min död, och... bar lyckats..., Djupt bedröfvad lemnade gubben den sjuke ynglingen, och, di Drakens krögarmor återvände dit, hade hon fast beslutat att ej lemna hans säng, så länge en gnista af lif ännu hos honom förspordes. Flodman tryckte henrez; hand. Gud säger: En dryck vatten i mi.t namn, räckt åt den fattige, skall varda vedergälld... Ni har räckt honom många 0 M Gubben kunde knappt tala för tårar. Gud välsigne dig i evig tid, ädla qvinnalx Han gick hem. Ju längre han aflägsnade sig ifrån sorgens och plågornas boning, der lidande och död oupphörligt strida mot vetenskapens makt, och, ty värr, nästan alltid behålla segren, sjönko de dystra skuggorna i hans själ, och ehuru medlidandet der var lika varmt för den olycklige, som han nyss lemnat, hade dock hans hjerta rum äfven för tanken på hans Albertinas sällhet. Han påskyndade sina steg, och, ehuru långa gatorna förekommo honom, var han dock snart framme. Hans hand darrade, då han lade den på låset. Dörren gick upp. Synen på Slottsbacken bade ej bedragit honom... Hans fosterson, hans Gustaf, satt der, omsluten af sin makas, sin moders och sin sons armar! sr lut på tredje delen. . CARL von ZEIPEL, : ee — Mellan Brockendorff och Dresdorff, tvenne byar, belägna icke-långt ifrån Bergheim i Preussen, utbröt den 20 Juli ett häftigt åskväder, dervid tvenne bönder, som voro sysselsatte med skörden ute på fältet, ihjälslogos af åskan. En ung flicka skadades illa och en bonde träffades äfven af blixten, men dock icke farligare, än att ena benet sårades, hvarjemte patienten klagar öfver döfhet på ena örat. Byxor och skor sletos i stycken och refvos bort af åskan. De begge dödade buro på sina kroppar och kläder spår efter blixten. — Vid Elsdorf; ej långt ifrån ofvannämnde ställen, blef vid samma tid en flicka, som ville springa undan åskvädret, träffad af blixten och nedföll liksom löd. Ehuru man i början betviflade hennes Yederfående, har hon ikväl sedan kommit sig.