Aftonbladet – 4 augusti 1847, sida 3

mm — — —— (Insändt ) NÅGOT OM SJÖFOLES RYMNINGAR. Snålheten förtar ofta visheten. Gammalt ordspråk. Insändaren af denna uppsats förmodar, att den icke torde läsas utan deltagande af härvarande anhörige till å utländsk ort afvikne sjömän, äfvensom af de svenske skeppsredarne. Det har länge utgjort ett föremål -för allvarsamma betraktelser, hvaruti orsaken till de så ofta förnyade rymningarne af svenskt sjöfolk i utländska hamnar skulle kunna sökas. Insändaren, som eger flera fakta till stöd för sina nu görande reflexioner, har af deras granskande kommit till den slutsats, att dessa rymningar mindre äro att tillskrifva sjöfolkets böjelse för ostadighet och håg för ombyte, än de äro en oundgänglig följd af det mindre grannlaga bemötande, som af vederbörande visas dem. Då nu äfven härtill lägges den visst icke obetydliga omständigheten, att de på andra nationers fartyg erhålla — icke allenast bättre och tillräckligare föda, utan äfven stundom ända till fyra gånger större lön, än på de svenska — så lärer en och hvar rätttänkande nödgas medgifva, att icke heller sjömannen handlar så origtigt, om han på sig tillämpar den både kända och erkända regeln: Man är sig sjelf närmast.