Aftonbladet – 31 juli 1847, sida 2

till hands, alt intaga dess plats, både genom goda varor, stort assortiment, vackra möcsster och det billigaste pris. Att häringå i detaljer öfver priser och utseende hos en sådan massa (öfver 270 särskilta slag) skulle blifva alltför vidlyftigt, men om de öfriga förhållandena har man antydning nog i blotta namnen och sortnumrorna; t. ex. Anders Larsson, Borås och Furubäck (JV 209...244); M. Johansson, Borås och Källäng (245...264; 4893...1897); And. Johansson, Borås, Mark, Assberg (265... 294); J. Olausson, Borås (293...515); And. Larsson, Borås och Kronäng (346 ... 357); Lars Börjeson, Borås och Haby (358... 3567); Sven Andersson, Borås och Kinnasanden (368. ..4411); Johannes Håkansson, Borås, Kinnagården (4898 ...41925); Joh. Andersson, Borås och Seglered (4924...41952). Ja till och med de enda tryckta tyger, som förekommo på exposi.ionen, härrörde denna gången från samma landsort; sådana vore nämligen cen del af Johannes Håkanssons från Borås och Kinnagården, och en del af hr C. J. Ljungbergs (748...7553) från Ulricehamn. Vestgöthaindustsien synes alltså färdig att äfven representera kattunstryckeriet, i fall städernas kattunsfabriker icke finna sig hågade längre dertill. Vi hafva hört hela denna Vestgöthaindustri bittert klandras, såsom ett steg till införande af fabriksslafveri; men den sträng, som anslås så-om lystring Jjud till detta klander, elter att det är ,bondemagnater, som skulle införa slafveriet, tycks klinga mer om ömtålighet i afseende på våra olyckliga ståndsinteressen, än i afseende på folkfriheten. Man tycks dervid låtsa glömma, att fabriksindustrien i de länder, hvarest den antagit den för arbetarne förmånligaste former, t. ex. i Schweiz och de mera välmående fabrikstrakterna i Frankrike och Tyskland, icke bedrifs på engelska cch belgiska viset, genom en samling i stora fabrikspalatser kasernerade proletärer utan hus och hem och oftast utan ordnade familjförhållanden; men genom en mängd landtfolk, bosatta hushållsvis på egen grund ceh odlende sitt eget lilla jordstycke, men fyllande bristen i afkastningen deraf genom arbete åt fabrikslörläggare: kort sagdt just så som i Vestergöthland, der samma system som nu, rådt i mansåldrar redan, ehuru med mer eller mindre modifikationer. Men att allmogens industri nu träder fram såsom någonting sjelfständigt och med sjelfständiga representanter: månne icke häri ligger en fullt ut så djup! gripande anledning till misshagliga känslor på vissa håll, som i den så hastigt påkomna ängslan för den fattiga allmogens frihet? ... it nytt slags bomullsväfnad, hvars få prof vunno allmänt bifall, utgjordes af hr J. J. Schuberts fitar (ME 1191). Men för alt någon gång kunna afsluta detta försök till en exposition af expositionen, nödgas vi lemna väfnadsindustrien, oaktadt så många namn och så många väfnadsartiklar ännu återstå, som till en del kunde påkalla icke mindre uppmärksamhet än de redan omförmälda. Innan vi lemna väfverierna, skulle vi dock begå en oursäktlig försummelse om vi ej nämnde att flitiga och konstrika fruntimmershänder hade prydt äfven denna exposition med en mängd knutna, stickade, broderade och tappisserismyckade konstarbeten, hvilka påkallade och tillvunno sg de åskådandes synnerliga uppmärksamhet. — Med jaquardmachinens uppfinning såg det väl någon tid ut, som om väfnadskonsten för alltid skulle bafva bemäktigat sig äfven jenna del af den enskilda konstfliten. Sedan nan med lätthet kunde utföra, hastigt och fullindadt, de mest sammansatta broderier i väftolen, på samma gång med sjelfva tyget och i muru många och fullkomligt lika exemplar som ielst — vi erinra exempelvis om det vid hr Almgrens fabrik välda konungaporträttet — tyckes det vara föga värdt att långsamt och mödoamt med nålen utföra dylika arbeten på redan ärdig väfnad. Då påhittade en berlinsk artists ru, med biträde af sin man såsom tecknare och nålare, alt återupptaga medeltidens nästan förätna klosterbroderi, tapisserisömmen; huru det yckats och huru allmänt insteg försöket vann, ehöfver ej tilläggas; i sjelfva det fabriksrika ingland har detta slags arbete nu blifvit ett Ene EN ont RSS SNETT YT TE NESSER Da