Aftonbladet – 29 juli 1847, sida 2

vit fortsatt under sexton år. Och i sanning, när man betraktar hvad denna fred, så dyrköpt i det yttre och så trolöst begagnad i det inre, haft för verkan i afseende på det allmänna välståndet och I nationens moralitet, kan man ej afhålla sig ifrån den frågan: om långvariga krig och yttre olyckor skulle varit mera förderfliga för vårt land. (Sannt, sannt!) Hvad mig angår, vet jag icke om statens finanser skulle vara mera i oordning, om det allmänna I eländet skulle vara större och mera skärande; men hvad jag vet, det är att i striden emot motgångar nationalandan, likasom menniskosjälen, ofta tillvyexer och stärkes, och att makt och framgång icke länge saknas der, hvarest upphöjda och ädelmodiga tänI kesätt vunnit sin fulla utveckling. (Bifall). Jag uttalar det högt, ty det är min fullkomligaste öfvertygelse, att det skulle vara Jättare för Frankrike, att på kort tid bota förlusterna af ett långt och grymt krig, än att fullkomligt repa sig efter den tvinsot, hvari det blifvit försänkt genom en styrelse, som begagnar appellen till egoismen, girigheten och fruktan såsom hufvudsaklig driffjeder, och så många år öfverlemnat samhället till uteslutande dyrkan. åt ministeriella intressen. Allt detta är mycket bedröfligt, M. H., bedröfligt framför allt, då man efterlänker, att de mest nödvändiga reformer icke lagligen kunna vinnas genom landra än af dem, hvilka man kör frånrycka missI bruken. s Men böre vi väl ändå misströsta om Frankrikes framtid? : Äre vi bragta till det sorgliga alternativet, att so samhället förgås, eller frammana den så vådliga chancen af en revolution? Nej! nej! nej! Korruptionen har stannat, efter hvad det synes, i I följd af sakernas tvång, koncentrerad inom samhällets officiella regioner. (Ja! ja!) Det gifves, Gudi lof, hvarken någon förm ågon penningeeller gunstbudget, som å 1 elle r förleda 55 millioner medborgore! (Bifall) Ut: om. Iden fatala kretsen af ministrar och deputerade, deputerade och valinän, återstår det ännu något! Det återstår cn makt, som man ofta e! immer, cmedan den ofta synes slumra, men som alltid vek sar, och med hvilken endera dagen alla mal tegande k omma latt uppgöra sin räknisg. (Sannt!) Denna mekt, M. H., är den allmänna opinionen. I Det är den, som, redan upprörd af de excesser och skandeler, som hvarje dag yppas för fordrar de reformer, hvilka ersamme för gräns för så många O:yckor. Det är kenne som j åkallen, hon som oss. (Ja! ja!) Det tillhör er, medborgare af Paris, att ännu en gång taga ett ädelt initiativ! J skolen göra en I appell till Frankrike! Frankrike skall höra ech svara eder! (Bral bra!) Från alla håll skole vi skynda till vårt verk. l Alla skiftn ippar a af opinionen skola faromensmälta för att uppnå det allmänna målet. Och om man sjutton år arbetar på att söndra, för att slå red, försvaga: skole vi med alla våra krafter arbeta på att förena, för att återupprätta, för att hek Redlighet! upp! i het! (liflig rörelse; lårgva 175 (Forts.) I De på f. m. ankomna uttändsta poster medförde tdningar från Paris af d. 49, från LonIdon ef den 20, samt från Flamburg af den 25 dennes. o I HH j I I I PORTUGAL. Das Antas har låtit i ;Tbe Times infira en protest emot en der förekommande insinuation, lait han med efsigt skulle utlupit ifrån Oporto med iusurgent-cxpeditionen, för an låta dn tagas af engelsminnen. Han visar att junten varit enig om expeditionens afgårg, som beslutats i tillförsigt alt engelsta flottan skulle obålla sig a leles neutral, Lkoom den förut visat sig. Men finn r af denna hans förklaring, huru afgörande det varit om denna expedition fått gå fram til Lissabon, och att insurg nas afsict varit, alt utan blod put. våld t mot Longl fomiljen, f konstitutionens återupprättande. H SPANIEN. I Infanten de Paula har med sin dotter afrest t vill S:t Sebastien. De i Toledo-bergen kring, Iströfvande upproriske hade blifvit slagne. Ibland -Ide dödade befinnes den beryktade: El R-jo. Regeringens trupper hade äfven besegrat Carlistbandet under El Estudinte, Denne hade blitHvit sårad i Lufvudet. . ? FRANERIET. I Gener Ikonseljerra för de förestående velen ära komma att sammantallas till d. 29 Augusti. Vederbörande äro ieke endast royciet fp förbittrede öfver den stora reformbantetten, utan äfven äntsliga för den verkan de nu inäRR RR RR RR RR ANG vär fven i afseende på den felslsgna förHan be sorettet blifva Albiecht qvitt. Ty, redan lidet ft uttalat, var verkligen sanningsenHustrun gi Jan Ff da Alvahb liga oll sanna rara Paddan 2