Aftonbladet – 22 juli 1847, sida 3

Alt finna tummelplatser för sin kraft. Det var en-tid; då Jarlens framtidsvink Förstods kanske för väl af Sveafolk. Nu lyds den, som om han blott velat gömma Bak sina holmar hydder bäfvande För stridens larm, som jullen göms för stormen Och Finland, som känt bårdast Jarlens gissel, Sig lärde dock, att lågan vid hans sida Ej bålets var, men altarets, vid hvilken Det värmt sitt bjerta, huru kallt än stormen Hven genom seklerna utöfver det. En bild af Birger tacksamt redan göt Det varmaste bland Finlands skaldehjertan. Så herrlig den ock är, den käns af få. Men när din Birger — pröfvad omsorgsfullt Och troget af dig, som en fader pröfvar Den son, han sänder ut för första gången — Står hög på torget af den stad, han kallat Ur intet fram, då skall en evig dom Gå öfver Jarlen från allt folk. Den lydet: Han står der skön och herrlig. Efterverlden Med evigt echo styrker domens sanning. Välkommen än en gång till Rom, der du Med konstens troilstaf skall befalla fram För samtid och för framtid dessa bilder, Dem nu din siarande ensam ser! eta ROR