Aftonbladet – 22 juli 1847, sida 1

Du skakar på hufvudet Louise?, Hvart ämna ni flytta? Ej långt ifrån der vi nu bo, blött ett stycke längre upp på gatan Hvad? till grannskapet af Asplundska buset ?, Asplundska huset är ju på Regeringsgatan? Han har ett till.... Vet du, Albertina, jag tycker så litet om hela den der tillställningen, alt... men, Mänchhausen! Mäinchbausen! detta skall du ej hafva gjort för intet... jag bjuder dig spetsen ...., Hvad menar du, Louise? förklara dig! Jag har svårt för det ännu .... Men har det aldrig fallit dig in, att Grönstedt kunde vara en falsk vän ? Nej, vid Gud, aldrig! Jag, vill visst inte vara den, som utströr misstroendets gift i din så rena själ; men för ditt närvarande, för ditt kommande lugn ber jag dig, var försgtig! D:t är ingen evighet, tills din man återkommer ... under liden skall jag söra, hvad jag kan, för din säkerhet. Af flyttningen skall ill en början blifva intet. Så mycket vill jag imedlertid säga dig, att ingen är ihördigare i sina planer och våldsammare i deras utförande, än en förnäm vällusting. Han ror hela verlden endast till för sina nöjen, och hans rang friar honom från ansvar och straff, då deremot den värnösa qvinnans olyckliga ställning i samhället prisgifver henne ör alia förförelsens konstgrepp. Han får opinionen för sig, on emot sig. Nej, följ mitt råd: lemna antingen Stockwolm, eller gå in vid teatern. Der endast har du säkerhet ch skydd. Jag nästan tror dig. Men min svärmor? Din svärmor måste taga reson!x Och min man?... Får väl också göra det. Utomdess äro vi nu i början f September, och det behöfs många förberedelser, innan du blir fördig att uppträda i någon pjes. Till dess binner