Aftonbladet – 16 juli 1847, sida 2

Article Image
sym öfverträffa dem. Man ser här dylika instrumenter af hrr Broman (JE 795), Hulting (95... 400), Pettersson (71, 2008), Rosenvall (1970), Säofv (1530) och Sundell (1550). Två deribland (97 och 2008) hafva en ny inrättning, hvarigenom klaviaturet kan förskjutas flera toner; hvilket medför den förmånen att för tillfället .kunna afpassa tonen efter rösten vid sång, utan behof af sjelfva tonstyckets transposition. De fleste bland dem äro äfven praktstycken i pris; men moden och lyxen fordra så sjelfva, och det är rätt väl att äfven mekanistens snille och konstnärns smak någon gång finna sig uppmuntrade af dessa nyckfylla verldsbeherrskarinnor. — En basfiol al A. Lennmark berömmes af kännare för sin goda ton och sitt goda pris. En svensk slöjdexposition bör visa tillgång på jernarbeten, och den nuvarande saknar ej denna utmärkelse. Här är väl icke mycket af hvart slag, och på långt när icke af alla slag som i landet frambringas; men visst icke sparsamt. Belöningsjuryns omdöme kommer utan tvifvel att uppskatta dessa många artiklars värde efter arbetets förhållande till priset; vi inskränka oss här att omnämna hvad vi tyckt företrädesvis ha fåstat de besökandes uppmärksamhet. Hit höra hrr Bolinders och V. Sjöbergs köksspisar (1347 . .. 4349 och 1115); hr Ståhlbergs borrsatser (1554, 1342); hr Zetterbergs engelska garfvarefalsar (643, G14); hr Claesons gängkloppa (1432), hrr Heljestrands, Landins och Ståhlbergs saxar och knifvar (1412... 1416; 1357 ... 15353; 1524...1327); br Stilles rakknifvar (4888); hr Th. Munktells skrufstäd (1710); hr A. Zethelii sågar, hrr Ånderssons, Björkmans och Zetterbergs spiralfjädrar till vagnar (4890, 48901,) m. m. Det sistnämnda är någonting icke förut exponeradt, emedan bruket af spiralformiga vagnsfjädrar tillkommit sedan sista expositionen; men detta fabrikat är till följd af sin svårighet ett ibland de mest bevisande profven på grofsmidets framsteg, hvarpå expositionen bar tillgång, särdele: som exponenterna icke tvekat att genom en äfven framställd kraftmätare sälta hvar besökande i tillfälle att pröfva den utmärkta jemnheten i dessa fjädrars styrka och spänrstighet. Ett annat nytt fabrikat utgörs af br Victor Sjöbergs vattenkakelugnar (1105...44412), en sinnrik uppfinning af honom sjelf, och som kan till sina former varieras på mångfaldiga sitt. De här framställda 8 profven äro praktpjeser, och genom sitt pris endast åtkomliga för lyxen; men såsom till sitt hufvudsakliga material bestående af koppar, äga de dock ett värde äfven i röämnet; hvarförutan den ansenliga bränslebesparing, som de sägas medföra, bör snart nog kunna betäcka räntan på inköpskapitalet, samt småningom äfven godtgöra detta, ncmligen i orter der bränslet är dyrt. Kunde nigot sätt uttänkas att frambringa dem för lindrigare pris, så skulle denna värminrättning blifva af utomordentlig vigt ur en annan synpunkt, nemligen såsom skyddsmedel mot eldsvådor ; och af dubbel anledning. Dels äfventyrar man nemligen icke med dem, att en spricka på kakelugnen kan förorsaka vådeld; elden släckes tvärtom genast i sådant fall, af det i eldstaden inrusande vattnet;:dels är det, vid andra eld faror någonting oskattbat att genast i dessa eldstäder äga flera hundra kannor vatten till hands, som ögonblickligen kan anlitas till första släckningsförsöket. — Dessa kakelugnar kunna äfven lätt flyttas ur ett rum i ett annat, sedan man urtappat vattnet. Den vanligaste formen på hr Sjöbergs nya kakelugnar är för Aftonbladets läsare bekant, genom de träsnitt, som hr Sjöberg låtit bifoga sina annonser derom. Här torde böra tilläggas några ord om den inre konstruktionen, och den interessanta uppfinningens princip. 1 foten till den pelare, urna, bild, o. s. v., som utgör kakelugnens öfra del, befinnes en liten eldstad, inuti fodrad med eldfast murning; det öfriga är ett vattenkärl, förenadt med eldstaden och rökgången på det sätt, som erfarenheten visat vara ändsmålsenligast för meddelandet af det från dem utstrålande värmet. Då det värmen emo:!tagande ämnet här är vatten, men detta, enligt hvad fysiken upplyser, äger mycket större rymlighet för värme än både metaller och stenarter, ————————— AL

16 juli 1847, sida 2

Thumbnail