Aftonbladet – 9 juli 1847, sida 2

derefter ej kunnat eftergöras. Omsider hade det ännu engång lyckats. Hr B. förmälte sig äfven sjelf hafva anställt 3:ne dylika, af hvilka ett lyckats, de andra misslyckats. Orsaken kunde han ej med säkerhet uppgifva. Det ville dock synas honom, som vore frånvaro af oförstördt dextrin ett hufvudsakligt vilkor, äfvensom frånvaron af svafvelsyrade kalkoch talksalter, hvilket är svårt att åstadkomma, då stärkelsens öfvergång till drufsocker bestämmes af svafvelsyra. Möjligen torde det lyckas säkrare vid användande af malt. Talaren ingick här i en omständligare förklaring, ur vetenskapliga grunder, öfver de hinder, som mötte för potates-sirapens koncentrering. Friherre Raab hade för 5 å 6 år sedan, då han ville sluta upp med bränvinsbränningen, börjat anställa försök med potatisens förvandling i stärkelse och sirap, och häruti funnit sig ingalunda hafva misslyckats, utan resultaterna hade tvärtom varit mycket uppmuntrande, ehuru hans apparat då varit mycket ofullständig. Talaren hade haft hvarje tunna potates betald med ungefär 3 rdr; men dessutom fått i behåll mycket draf, som utgjorde ett ypperligt fodringsämne för kreaturen. Den potatessirap tal. erhållit, hade väl icke varit så söt, som sockersirapen; men den hade dock varit utan bismak och väl kunnat användas i friherrns hushåll. Hr Åkerman ägde speciell erfarenhet om sirapstillverkning af potates. Vid teknologiska institutet hade en serie af försök nyligen blifvit ansälld häröfver, och på den närvarande slöjdexpositionen voro prof framsatta af ett under dessa försök beredt särskildt slags potatissirap, som i sina egenskaper väsendtligen afvek från den vanligen tillverkade, emedan den snarast liknade hvad man känner under namnet melass, hvilken är mycket olik brun sirap. Ur den af friherre Salza ingifna skrift förelästes äfven ett kort svar på 75:te frågan, rörande företrädet af grönt malt, hvilket resultat var, att det gröna maltet är mindre brukbart än annat. Det kan ej begagnas till brygd. Hr Björck. Svårigheten att använda grönt malt uppstår egentligen vid dess krossning; men har man valsar att tillgå för detta behof, så är denna svårighet afhjelpt. 76:te frågan: Kunna goda och drickbara gästa drycker beredas af svenska bärsorter? Och till hvad pris kunna då dessa drycker produceras? Hr Key. På Bruzaholms egendom och af apotekaren Chrysander i Hvetlanda har i Småland länge beredts bärvin, äfven till afyttring. Buteljen af surt körsbärsvin säljes till 24 sk., smultronvin kostar 49 och andra bärviner 47 sk. Alla dessa viner äro vidtomkring ryktbara för sin godhet, och smultronvinet i synnerhet utmärkt. . Hr Akerman hade ett par år sysselsatt sig med bärvins-beredning för sitt enskilda hushåll ; den sort han pressat var krusbärsvin, och till bären gjordes ingen tillsats af utländska vinsorter, hvilket annars brukas. Vinet är ganska godt och har ingen öfverflödig syra; men det liknar icke fullkomligt något slags drufvin. Det blir ej dyrt; likväl kunde någon noggrann uppgift öfver tillverkningspriset ej meddelas, derföre att hr Åkerman icke hade skördat råämnet på egen jord, utan köpt det, för efter tillgången ganska omvexlande priser. I Dalarne hade han lärt känna ett särdeles godt bärvin, hvars råämne var hjortron. s Hr Möller hade i Tyskland funnit en egen, men ganska vanlig vintillverkning, hvarvid användes någon bärsaft, särdeles körsbär, jemte sceker och bränvin. När denna blandning fått ligga någon längre tid, blir deraf ett godt vin, liknande det af drufvor, men icke noggrannt någon viss sort. Ordföranden nämnde, att på hans egendom hade beredts körsbärsvin sedan 1787, hvilket efter 40 års tid hade förbättrat sig till en utmärkt vinsort. Friherre Raab berättade, att han vid en utröjning i sin källare händelsevis påträffat ett lager vinbuteljer, som var alldeles okändt och hade blifvit bortglömdt sedan äldre tid. Innehållet kunde jemföras med något af de finaste viner som finnas; slutligen utreddes, att det icke var annat än något slags bärvin. Diskussionen var härmed slutad, och sammanträdet upplöstes; hvarefter ledamöterna skulle begifva sig till expositionen å Experimentalfältet.