Aftonbladet – 19 juni 1847, sida 3

Article Image
inflytelse hos folket, för att förmå det fredligt medgifva europeernas inträde i staden. Men Heu-tjang-kvang förklarade, att så villig han och hans vänner än vore att häri gå regeringens önskan till mötes, så ägde de likväl ej det dertill erforderliga välde öfver hopen. 1 alla fall — erinrade han — vore engelsmännen oberältigade att behålla Tjusan, som lemnats dem blott såsom pant för de 214 milloner piaster, hvilka de nu bekommit; regeringen borde derföre påyrka öns återlemnande utan vidare omständigheter, och i fall af vägran kalla nationen under vapen. — Några dagar efteråt hade Kejing ett möte med franska sändebudet mr Lagren, och ställde dervid så till att han på vägen, och likasom händelsevis, träffade Hongkongs guvernör, sir John Davis, på floden, sam! hade med honom ett hemligt samtal. Detta möte blef likväl snart beryktadt och föranledde ganska häftiga anslag af folkförsamlingar, som förklarade att han underhandlat med engelsmännen om deras inträde i Canton, men att detta icke kunde medgifvas. Kejing svarade genom en proklamation, hvari sades att han ofta bade underhandlingar med engelsmännen, i andra angelägenheter, och att vid det nu beryktade mötet icke varit fråga om engelsmännens inträde i Canton; han uppmanade folket att icke öfverlåta sig åt onödigt misstroende och hotade orolighetsstiftarne med hårda straff. Men denna proklamation lugnade a!ldeles icke folkförsamlingarne; tid efter annan utfärdades af dem motproklamationer, hvari hot2des med elt allmänneligt folkmöte i salen Mingling med landstormens wppbådande och förbränning af främlingarnes hus i Cantons förstad. Dylika beslut, så väl som anslag derom på prosa och vers, förekomma hvar vecka; isynnerbet när man förspörjer att någon utlänning hyrt ett hus, som förut icke varit bebodt af utländningar, eller på rågot sätt utvidgar sin förra boning. Sålunda hände, t. ex. då en kines ville i sistl. Oktober hyra ut ett hus åt en utländsk köpman, att ett anslag uppsattes emot honom i salen Mingling, hvilket så förskräckte honom att han hängde sig; innan han dog, blef l:kväl repet afskuret, hvarefter han af kommnna!embetsmännen kastades i fingelse. — Vid samma tid inträffade att d:r Parker, en nordamerikan, föreståndare för det vid Canton af nordamerikanska missionärer anlagda ögonhospital, och hvilken botat tusentals kineser för ögonsjukdomar, byggde ett nytt hus bredvid sitt förra, hvilket var förfallet, och förpantade dertill en tomtplats af Mingqva, en af de fordna Hongköpmännen, som sedan Hongbolagets upplösning blifvit en stor fastighetsspekulant. Genast utfärdades hotande anslag mot Mingqva, som, förskräckt deröfver, ville bryta förpant ningsafbandL.ngen. Men Parker drog frågan under kinesisk domstol och vann. Domslutet behagade 1:kväl icke folkförsamlingarne, och i salen Mingling utfirdades en proklamstion, hvari Parker uppmanades att afstå från sitt ,oordentliga tilltag, och icke störa den fred och det goda förstånd, som råda mellan Kina och Nordamerika. Proklamationen är så mycket märkvärdigare, då Parkar är en i Canton ganskal populär man, som gjort sig väl förtjent att vara det, och Nordamerikanska Fristaterna stå i stort anseende hos kinesiska oppositionspartiet både för sin republikanska styrelseforms skull, och såsom Englands medtäflare och motståndare. När vi betänkav — så lyder detta anslag — hvilket lysande rykte för opartiskhet och rättvis2, som Littills förvärfvats af de ärofulla stater, hvilkas regering ordnas genom allmännal öfverläggningar, så är. det Parkers pligt, att upprätthålla sitt folks aktade namn. Vi, fastighetsägare, äldste, lärde, studerande, stridsmän och folk, ända ned till gossen som blott är tre spann hög, känna Ifligt de oordningar, som hans uppförande framkallar, och förklara härmedelst enhälligt att intet annat medel gifves, till vårt skydd emot vidare ofog af hans hand, än bansl död. Skulle likväl hämndens svärd träffa honom, när folkets harm tager öfverhand, så skulle våra fredliga förhållanden till bans folk komma alt lida djupt. Af denna orsak förkunne vi härmedelst offentligen bans ofog, på det anslag derom må kunna göras på alla gathörn, samtj. äfversättas och tryckas i främlingarnes tidningar, så alt de främmande köpmännen af alla nationer måtte kunna rådslå deröfver, och återföra Parker till. ordning. Nyligen inträffade en annan händelse, som visar kinesiska folkets rastlösa misstänksamhet och fruktade makt. En kines, vid namn Tsoiluk, tillhörande tolkarnes stam, köpte sig ettl. litet gods af omkring 46 tunvlands rymd, på gränsen emellan byarne Sja-longs och Si-longs områden, i granskapet af Canton, och begyntel der bygga ett hus och anlägga en trädgård... Byarnes invånare uppsatte nu ett anslag i sin församlingssal och spridde det öfverallt dessutom. Uti inledningen förklarades att den flod af oordningar, hvarmed de främmande upprorsstiftarne för några år sedan öfversvämmade riket och förorsakade allmän skada, härörde derifrån att förrädare funnes bland folket, hvilka af egennytta beredt främlingarna insteg, Efter denna inledning anklagas Tsoi-luk att hafva köpt godset och börjat bebygga det för utländsk räkning. Man hade fåfängt varnat honom, han fortsatte, i förlitande på sin rikedom och främlingarnes bistånd; han är en förrädare, och derföre förklaras ban nu fågelfri. Mcd ett annat men ytterst ödmjukt anslag lina dan aknbllaa. IA sva darläcga haAthugposso

19 juni 1847, sida 3

Thumbnail