Aftonbladet – 18 juni 1847, sida 2

wvilken han skulle äga ett kraftigt stöd mot förillelsen. Vare det långt ifrån mig, att genom dessa annärkningar ha velat kasta den ringaste skymt af adel, än mindre af åtlöje öfver herr C:s sttrade isigter. Tvärtom delar jag på det lifligaste de alIra flesta af dem, och önskar på det högsta, att de med tiden måtte öfvergå till bestående fakta, att således först och främst fattigvård och polis måtte rhålla ett ändamålsenligare skick och en mera koncentrerad verksamhet; att vi måtte få en fullstänlig och ändamålsenlig municipallag för kela landet, on af de saker, som mest göres oss behof, och hvilken hr C. förmodligen åsyftar, ehuru ban ej bestämdt uttalat det; att vidare opinionen måtte vinna den upplysning, att hon anser brottslingens skuld till samhället vara betald genom det utståndna straffet och således icke neka honom arbete och ärliga försörjningsutvägar derföre att han blifvit straffad, ja, att den sanna kristliga kärleken vinner ett sådant insteg i alla hjertan, att hon till och med upptager honom till medlem af en förening, som. bland sig räknar det ädlaste, renaste och bästa i samhället; att hvarje dettas ledamot måt:e känna sig uppmanad att undvika de handlingar, som gifva i synnerbet den fattige och obildade ett elakt exem-pel och att, såsom herr C. så vackert hoppas, hela svenska folket må bilda ett gemensamt syskonförbund til motarbetande af det ondas tillväxt och, ;den gamla svenska ärligheten å nyo blifva hemmastadd i sitt rätta fädernesland,. Men långsamt, blott långsamt bör man vänta att detta goda utsäde skall slå rot och bära frukt; ej må man vänta det al de positiva åtgärder, hans förslag innefattar, äfven om de voro verkställbara, ty det ondaligger sannerligen icke så på ytan, att det genom ett enskildt sällskaps reglemente kan uppryckas. Dertill fordras en samverkan af regering, lagstiftning, individuella bemödanden, upplysning och tid, som blott småningom kan beredas och hvars verkningar först våra barn eller barnbarn torde bli vittnen till. Härtill erfordras. att uppsöka detta ondas orsaker, att efterforska ej blott bvad det är som skapar så många fångar, ty deras stam torde igenfinnas i de fattiga, utan hvad som skapar så måna fattiva och dagligen ökar deras mängd. För detta ändamål hade jag tänkt mig de månatliga sammanträdena och öfverläggningarna på dem såsom hufvudsakligen bidragande, ja, såsom det förnämsta af hela stiftelsens: id, men hvarom herr Cederschiölds förslag icke innehåller någonting. Sedan jag sålunda granskat hr C:s förslag, torde det tillåtas mig kasta en blick på det förslag till stadgar. sällskapets kommitte afgifvit. Jag tror, att man utan skada kunde antaga dem sådana de äro, de innehålla sjelfva fröet till sin förbättring, både genom de månatliga sammanträdena och genom föreskriften i 42:te S. Men om man noggrant vill fästa sig vid deras ordalydelse, om man, såsom det tyckes, tror denna innebära dels något hinder för ändamålets uppnående, dels ålägga sällskapet alltför vidsträckta förbindelser, såsom uttrycket om skolvård och hemvård synes innebära, så tager jag mig den friheten att deri föreslå följande ändringar, hvarvid jag förnämligast tager herr C:s förslag till ledning: Sällskapets namn skulle bli: Skyddsförening emot brot:ens och fångantalets tillväxt. Ingressen skulle heta: Föreningens ändamål är alt söka begränsa brottens och fångantalets tillväxt, att skydda samhället mot deras vådor, förbättra fångar, rädda de frigifne från återfall och att genom vården om de fattiga klassernas moraliska och ekonomiska ställning hindra dem från att beträda förbrytelsens väg. S 4 skulle heta i hvad som rörer första afdelnineen: Ager till uppgift, att genom alla de medel, hvaröfver föreningen kan förfoga, verka till de fattiges och mindre bildades förkofran i det goda, deras upplysning, sedliga förbättring och ekonomiska trefnad. Tredje afdelningen har till föremål att hindra frigifna fångars återfall genom fortsatta vänliga uppmuntringar och råd samt genom beredande af utvägar till arbetsförtjenst eller försörjning, om de ej kunna arbeta. Slutligen, då jag kommit in på förslagens väg, tar jag mig friheten hemställa, om ej det antal af 42 ledamöter, som 74 8 bestämmer, är alltför stort, endast förorsakande bryderi och omväg vid valen, och om det ej utan skada kunde nedsättas till hälften, helst styrelsen — hvilket ord måhända kunde utbytas emot det nytillverkade bestyrelsen — förbehållit sig rättigheten att, när så behöfyes, tillkalla flere ledamöter. Dessa äro alla de anmärkningar mot stadgarna jag ansett mig äga skäl att göra, och skulle man vilja kalla dem öfverfiödiga och antaga stadgarna sådana de äro, har jag för min del ingenting deremot. Blir föreringen organiserad enligt de hufvudgrunder, de föreslagna stadgarna innehålla, och komma således de månatliga sammankomsterna att äga rum, så anhäller jag vördsamt att få göra följande Förslag: Föreningen anmodar sin styrelse att företaga en undersökning om anledningarna till det onda, emot hvars tillväxt och vådor hon är stiftad, att efterforska hvar de få sökas, i bestående lagar och politiska förhållanden, i tidsomständigheterna, i rådande seder och lefnadssätt eller i allt detta sammanlagdt; att för denna undersöknings fullständighet och noggrannhet, om så behöfs, tillkalla flere ledamöter och disponera af de medel, hon äger att tillgå, samt alt, när den blifvit fullbordad, förelägga densamma föreningen vid något af dess månatliga sammanträden. Hr justitiek:nslern ven Koch sökte äfven geuom uppläsning f ect skriftligt anförande vederläzga hr Cederschiöld. (Denra skrift hafve vi ännu ej tillhands, men torde en annan dag få meddela den.) Hr majoren Ohman ville — för att så skyndsamt som är af nöden, då man, evligt hr Cederechiölds åberopade förmenande, tar att befara, det hilften af Sveriges inbyggare snart skell vara brottslingar, bringa till stånd en för-