klou. N. C. Rehn. G. R. Gauffin. S. Österberg. G. Bergenstråhle. — Pantomimballetten Faust, som i går afton gaf; för första gången på kongl. teatern, och i morgon gifves andra gången jemte ännu en annan bailett, Bellman, ull recett för dess auktor Hr Bournonville, är en komposition, som enligt vår tanka ännu mer än Torcadoren vittnar om förfsttareos rikedom på uppfinning och smak, och man kan md skäl kalla den för en af de snillrikaste och mest underhållande skapelser på ballettens område. Härtill bidrog äfven i hufvudsaklig mån Hr Bournonvilles eget ojemförliga spel såsom Mefistofeles, deri han under en i bög grad karakteristisk maskering hade nedlagt allt det demoniska, ömsom lockande, gäckande, hånulla och infernaliska element, som G ethe sammanfört i Mefistofeles person i sin ryktbara tragedi. Den så kallade magnetiska dansen kan serskildt nämnas såsom en uppfinning ar stor finess och poetisk inspiration. Hr Fössel var en förträfflig Faust; mamsell Norberg lika gratiös och älskelig i sina rörelser som man reden sett henne några gånger, cch vi kunne ej keller undgå att skänka en kompliment åt mille Watz, som i sin dans med Mefistofeles visade en serdeles berömvärd soupl ss och mjukhet i sin rörelse. Förut gafs Familjen, af mad. Birch-Ptfeiffer, med epilog, hvarigenom spektaklet ej kom att slutas förr än kl. 3 qvart till 42 på natten. Hr Almlöfs spel var utmärkt i denna pjes. Fru Kinmanson är en ung skådespelerska som har betydande anlag både i styrka, känsla och förmåga sf nyansering, samt med sin vackra figur och sina sköna och lifliga ögon kan blifva något vida mer än vanligt för scenen, men tillika har en viss fallenhet för extravaganser, för hvilka hon gör väl att taga sig till vara. — The Great Wizard of the North. Utom de stora notabiliteter på den sköna. konstens område, som för närvarande figna vår hufvudstad med sin närvaro, hafva vi äfven att anmäla en annan artist, som inom sitt fack, den nalurliga magien, eger en högst utmärkt rang, och fullkomligt kan mäta sig med alit hvad vi förut seut i den vagen. Det ar professor J: H. Anderson, Ull namnet helt svensk, men till börden skotte, som i går gaf sin första represention uti De la Croixska lokalen. Sedan vi förut här haft besök af Bosco, Döbler, Louis Figer, att icke tala om Olivo, Hesbå och andra trollkarlar, hade man väl icke väntat sig några ännu utomordeniligare prestationer, än dem man förut selt; men de talrika applåderna och bravoropen från spektatörerne vittnade tätt och o:ta om deras öfverraskning. Hr Anderson utförde sina trollerier i hela första afdelningen klädd som vanlig menniska i svart frack, hvilket betydligt borde försvåra alla eskamorteringar, och det oaktadt verkställdes de mest öfverraskande konststycken, tätt framför åskådarnes ögon, hastigt och omedelbart, på ett sält, som oftast var fullkomligen obegripligt. Dertill följde dessa konststycken, som lka fördelaktigt utmärkte sig för sin elegans, tätt på hvarandra, utan uppehåll, och utan att uppmärksamheten bortiblandades genom några långa tal, ty hr Anderson, som endast talar engeika, yttrade blott några få ord för att nämna några specialiteter som behöfdes, såsom att begära näsdukar, ringar, ur o. d. saker, hvilka skulle behandlas. Trollerierna voro ganska originella och till en del aldrig förut här sedda. Att förvandla vin i vatten och vice versa, att förbyta näsdukar till dufvor och marsvin var naturligtvis en bagatell; också visade hr ÅA. redan på sin första representation hvad andra trollkarlar gömde till sist, såsom alt uppbemta så oerhördt mycket dun ur en halt, att man deraf kunde göra en god hufvudkudde — utom buketter, blommor, flaggor, m. m. som förut blifvit derur framtagna. Detta utgjorde dock icke hr A:s största konststycke för a:tonen, hvilket visades till slut under benämningen de egyptiska underverkenn, då hr A. framtrollade vattenskålar med guldfiskar, en sex, sju års gosse, ett helt parti gäss, dufvor, marvin m. m. utan att man kunde begripa hvarirån de kommo. a Hr Andersons attiraj är rik, praktfull och väl eklärerad. Ridåen föreställer huru hr ÅA.