Aftonbladet – 9 juni 1847, sida 3

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Vid polisförhöret i går med manspersonerna Ljung och Nordvall erhöllos följande upplysningar: Ljung och Nordvall hade förliden måndag tillbringat hela dagen vid kroglägenheten Sandherrns i Enskede egor, utanför Skans tull; den ene hade uppgifvit sig vara vestgötahandlande och den andre norrlänning. Värdinnan på stället fann imedlertid anledning att misstänka det dessa begge karlar kunde vara de efterlyste rymmarne Ljung och Nordvall; hon yttrade denna förmodan för sin man, men denne rodde, att de allenast voro ett par smugglare, och insåg bäst att icke låtsa om någonting, utan låta dem gå. Tjenstfolket på stället hade dock fått del af matmodrens gissningar, och man hade hört omtalas, att en belöning af 200 rdr banko skulle vara utlofvad för rymmarnes gripande. Då Ljung och Nordvall på aftonen åter infunno sig på krogen, der de flera gånger förut under dagens lopp innevarit och köpt förtäring, begåfvo sig tvenne arbetskarlar derifrån och till staden för att anmäla förhållandet för polisbetjeningen. Under tiden hade värdinnan, genom sin långsamhet vid serveringen, i det längsta uppehållit de misstänkta gästerna. Nordvall fick så mycket till bästa, att han vardt rusig; Ljung berusades af en tjensteqvinnas behag, så att han glömde sig qvar ett par timmar. Omsider anlände till stälet polisuppsyningsmannen Söderlund jemte de ofvannämnde begge arbetarne; han hade tillsagt dem, att om han nämnde namnet Ljung, skulle de genast hjelpa till att bemäktiga sig den misstänktes person, emedan det då vore den rätte. Vid första ögonkastet igenkände Söderlund den eftersökte och atropade: Ahb, är Ljung här? Den tilltalade hann knappt uttrycka sin öfverraskning, innån man hade öfyermannat och bundit honom, hvarvid han likvisst tappert stretat emot. — Nordvall, som före polisbetjentens ankomst till stället begifvit sig derifrån, blef af traktens kronofjerdingsman, Hammarlind, eftersökt och sednare på natten påträffad i skogen, dit ban tagit sin tillflykt. Ljung och Nordvall visade sig föga böjda att redogöra för sitt vistande och sina företag under tiden efter rymningen. Deras uppgifter Yoro också sins emellan stridiga. De medgåfvo, att de icke utan andras bistånd kunnat taga sig fram. I hvad vilkor man befinner sig, har man ändå alltid vänner, yttrade Nordvall; men han förklarade, likasom Ljung, TR RK NEN RE RER I VTT TE NNE TSE EAS