Aftonbladet – 8 juni 1847, sida 2

— Enligt underrättelse från Danmark, 1,Aarhus Avis,, bar den utmärkte och frisinnade Jutske Ständer-deputeranden; justitierådet Hans Astrup Fleischer aflidit, 62 år gammal. Z20 Afionbladet har under innevarande år innehållit åtskilliga insända artiklar af olika syftning rörande frågan om förläggandet af Fahlu Bergsskola , till hufvudstaden. Saken är af betydligt allmänt intresse i så måtto, somdet är af stor vigt för bergshandteringens alla serskilda grensr, att äga personer med special-I kunskaper, d. v. s. med kännedom om malmernas art och behandling, samt om metallernås rätta tillverkningssätt, att tillgå för beredningen af produkter, med hvilka den svenske exportören skall täfla på verldsmarknåden, och så till vida äro alla öfverens. Men åsigternas skiljaktighet mellan dem, som vilja flytta bergsskolan till Stockholm och göra den till en branch af teknologiska institutet, och dem, som vilja hafva den qvar i Fahlun eller helst flyttad till något bruk, synes egentligen bero af den serskilda synpunkt, från hvilken ämnet betraktas. De förre anse nemligen, att eleven bör, efter föregånget inhemtande af de förberedande rent vetenskapliga studierna, i bergsskolan genomgå en likaledes vetenskaplig, fullständ:g tillimpningskurs i allt som en beargverksidkare kan behöfva veta för att bedöma serskilda methoders verkan och sjelf utarbeta förbättringar o. s. Vv. De sednare åter afse förnämligast, att i denna skola äga en anstal!, der skicklige och ordentlige verkmästare för stångjernsbruken kunna bildas. utan för stor uppoffring af tid eller kostnad för att sedermera väl utföra den fullständigt bildade bergsvetenskapsmannens föreskrifter. En artikel, som uppfattar saken med afseende på det sednare sy temålet, har nyligen blifvit insänd till Aftonbladet, och synes väl förtjent af uppmärksamhe, i anseende till de anmärkningar den innehåller om bristerna i undervisningen för närvarando. Det syoes imedlertid, som om båda nyssnämda ändamål svårligen stå att vinna i en gemensam undervisningsanstalt, men att tvisten lätt kunde slitas, om en högre tillämpningskurs införuifvades med teknologiska institutet, den troligen endast några få komme att genomgå, men hvilke då skulle sättas i besittning af alla de kunskaper, som tillhöra b-rgshandtering och bruksrörelse såsom vetenskap betraktid, samt dessutom en serskild, om man så fir kalla den, slöjdskola fer jernhandterin3en inrättades, der eleverne inhemtade specielt hvad sam fordrades veta och förstå angående jernmalmernes bearbetning och tackjernets förädlande på ett rationelt sätt. Det är detta sistnämnda som närmare utvecklas i den här nedan införda artikeln: ill Redaktionen af Aftonbladet! Ehuru trenne förtjenstfulla artiklar, rörande Fahlu bergsskolas förening med technologiska institutet i Stockholm, redan förut intagits i red. blad, anhål ler dock undertecknad, att red. täcktes benäget lemna plats för nedanstående artikel, innehållande åsigter rörande visserligen samma ämne, men från en helt annan ståndpunkt i samhället, än dem, hvarifrån redan har blifvit ordadt. Ändamålet med Fahlu bergsskola var väl från början egentligen inrättandet afen tillämpningsskola för de ynglingar, som i Upsala genomgått bergsexamen, och såmedelst att bilda en öfvergång från det rent vettenskapliga studiet till det praktiska bergsmannalifvet. Men redan vid denna anstalts grundande beslöto dock vederbörande, att äfven ynglingen, som ville beträda bruksbetjentbanan, der skulle få åtnjuta undervisning gemensamt med de förra, under namn af extra elever, och hvilka seldan med ett betydligt antal öfyerstigit de förras. Att första ändamålet med denna inrättning icke alldeles förfelats kunna de båda sista decenniernes framsteg i vår jernhandtering nogsamt vittna om. Deremot har bergsskolan såsom läroanstalt för blifvande bruksbetjenter ice uppfyllt sitt ändamål så som man haft skäl att vänta. Mången kan tycka detta omdöme nog vågadt, men den som sjelf är bruksbetjent bör kunna inse hvad :han för sitt yrke bör känna och icke känna och följaktligen hvad han bordt hafva läst och icke läst. — Sant är, att all kunskap är intressant, men då man å andra sidan betraktar, att mången ynglings enda kapital åtgår, eller hvad mer är, att han måste låna detta kapital, för att en enda kurs uppehålla sig vid bergsskolan, .utan ens medelmåttiga utsigter till en, vid hans afgång från läroinrättningen, emot hans pekunära uppoffringar svarande tjenst, af just den orsak, att han vid denna inrättning icke fått tillräcklig undervisning uti de kunskapsgrenar, hvaruti han isynnerhet bordt vara hemmastadd, så kan man ingalunda gilla organisationen af en sådan undervisningsanstalt. Ins. vill närmare förklara detta. De fleste bruksbetjenter behöfvas, som man väl vet, vid jernbruken. Det är således nödvändigt, att tackjernsblåsning och stångjernssmide samt någon mekanik och nivelleringskonst, kanske ock grufbrytning inhämtas. Deremot äro koppar-, Lly-, silfveroch guld(processerna för dem a ldels umbärliga, så vida ej någon specielt vill studera dem. Desse sednare processer medtaga dock för en medellös yngling en i ordets egentliga bemärkelse alltför dyrbar tid, och länder honom, om ej par hazard, till icke den ringaste nytta, samt är ett alldeies synonymt förhållande med tvånget, att, i en trivialskola och gymnasium för den, som endast vill egna sig åt näringarne, lära sig de döda språken. Detta är en olämplig het. En annan är att den blifvande bruksbetjenten skall studera analytisk kemi på våta väger, hvartill under hela hans öfriga lefnadsiopp knappt någon gång hans tid och ännu mindre hans tillgångar mer gifva tillåtelse. Härtill kommer ännu ett skäl, neml. att i praktiken denna kunskapsgren så sällan behöfver anlitas, och då så händer, vida mer vettenskaplig underbyg gnad erfordras, om deraf skall kunna påräknas någon hufvudsaklig nytta, än hvad en extra elev i Fahlu bergsskola vanligen kännat hinna förvärfva sig. — Den tid, som härtill och till studerande af de ädlare processerne åtgår, kunde för honom ändamilsenligare användas till mer inöfvande af jernmalmsprof på torra vägen med dithörande beskickningskonst, större kunskap om slaggernes sammansättning och för öfrigt jernets metallurgi o. oc V Allar mad anda and att hanc fhonpmtiola Ja.