— HoOnstnaärsguiets resa tet misoy. Anugt hvad vi förut berättat, hade ett antal af konstnärsgillets ledamöter antecknat sig för deltagande i en lustresa till Wisby, hvartill hr grosshandlaren Bromen hade erbjudit sällskapet att begagna ångfartyget Gottland för ett mycket billigt pris. Som vädret på lördagsförmiddagen, kort innan affärden skulle ske, såg ut att blifva missgynnande, inställde sig icke en del f de antecknade, utin blef de resandes antal inskränkt till några och femtio. Klockan 42 lopp fartyget ut från Riddarholmen, under hurrarop af de på stranden församlade och sång af de resande, bland hvilka voro litteratörer, musikaliska och sceniska arliser, flera af våra yngre målare, tjenstemän m. fl. Vädret klarnade snart upp och fortfor, med afbrott af några obetydliga regnskurar, att vara lugnt och behagligt, ända tills ångfarlyget hade passerat Land-ort, der de, som ännu icke hade gjort någon så lång sjöresa, af Neptunus och hans sköna gemål blefvo utsalta för hönsning, hvarifrån de likväl räddade sig genom offrand t af en bål. KL hf till 7 på söndagsmorgonen ankom fartyget till Wisby, der förmiddagen tillbragtes med att bese ruinerna, under ledning af några rare vid gymnasium och skolan. Sedan många af sällskapets ledamöter blifvit inbjudna till middag, dels af br biskop Hallström, dels af enskilde af stadens innevånare, och flera utfärder tll stadens omgifning varit företagna, samlades gillets medlemmar, på inbjudning af stadens invånare, kl. 7 i ruinen af stadens största kyrka, St. Nicolai, der de af landssekreteraren doktor Hambreus mottogos med en välkomstskål. Denna besvarades af sälls kapets för resan valde ordförande, hr baron Hugo Hamilton, med en skål för Wisby stad. Tal höllos derefter, af gymnasiiadjunkten magister Anton Lyth för sven ka konstens framsteg på svensk jord; af mgister C. J. Bergman, på vers, för konstnärsgillets särskilda afdeningar; af kongl. sekreteraren Hedlund för Wisby ynglingar; af kandidaten Aretander från Norge för nordens qvinnor och särskildt för de i kyrkan närvarande många damerna; af magister Bergman för Stockholms stad; af hr komminister Kjellman-Göransson för Gottland; af kongl. sekret. Hedlund för nordisk kreft att värdigt bära nordens fattigdom; samt f hr auditören A. Blanch-; och slutligen uppträdde hr baron Hamilton för att med verklighetens prosa afbryta stundens poesi, påminte att afskedsstunden var inne, och sade Wisby östfria och hjertliga invånare farväl. Mellan hvarje föredrag af-jöngos sånger, som fortforo under det värdar och gäster arm i arm vandrade ned till stranden, der den behagliga skymning, som efterträder en klar dag, redan hade bredt sig öfver den samlade massan af folk och öfver det spegelglatta hafvet. Klockan 10 afgick fartyget, och ännu långt ut på sjön vexlades hurrarop, hvilkas styrka och lif vittnade om den enthusiasm af vänskap, som alltid väckes i unga bröst vid ett emottag ant som det konstnärsgillets med1 Wisby: mingen delade den g, hvaruti ettaf stadens unga fruntimmer ined innerlighet yttrade vid afskedet: Det är förbi: jag är förljast. Hemresan var lika behaglig som bortfärden, cch man skiljdes kl. 5 i går e. m., sedan sällskapet uitryckt sin tacksamhet för det lyckliga ) enäma sätt, hverpå hr baron Hamilto