Aftonbladet – 8 juni 1847, sida 2

skildt bör man ock loorda den pietet, hvarmed hr I. afhöll sig från allt. tempo rubato, alla tilligg, såsom man ock kunde vänta af en konstnär, som utgått ur Baillots och Hasbeneks solida skola. Souvenir de Haydn, af br Leonards egen komposition, är eg-ntligen ett slags fantasi öfver den bekanta Haydnrska folksången, hvars repris br L. hade försett med en ny och serde!es lyckad harmonisk b handling. Variationerna voro effektfulla och det hela utfördes af konsertgifvaren med stor virtuositet och cn hänförande eld i föredraget. — Karnavalen, hr L:s 3:e nummer, gafs med samma förvånande bravur, sammablixtrande humor som förut och emottogs, i likhet med de båda föregående pjeserna, med enthusiastisk acklamation. Af den unga Ludvig Norman gafs Mendelsohns bekanta snillrika Capricceio (H-moll) med esprit och färdighet. I sn mån var äfven exekutionen häraf egnad att lifva de förhoppningar man gör sig om denna uppblomstrande musikaliska talang; den hållning och stadga, som hans spel ännu behöfver, skall i sinom tid säkert ej uteblifva, och för öfrigt vilja vi blot! ernra honom att i denna pjes mindrs ofta använda tempo rubato. I stillet för den andra annonserade pianopjesen sjöng hr David sin bekanta visa om korpen och räfven. Hr David, som ej uppträdde med anspråk på någon artistisk sångförmåga, skall säkert alltid roa med den naiva Lafontainska fablen och den dertill så passand2 melodien, förnämligast i enskilda kretsar, der en air de tralalav onekligen är bäst på sin plats. —U— MMMM