Aftonbladet – 5 juni 1847, sida 3

RER den unge mannen i kaleschen, som icke var någon annan än patron John Hjertlös. Inte ser jag någon flicka, hvar en vacker eller fu!,, svarade ett fruntimmer, som hade sin plats i vaguen bredvid patron. 4 Nu hafva vi redan kört förbi. Hon satt derborta i det otrefliga hybblet. Der?) Ja, hvarför rodnar du och ser så brydd ut, Sara?n Åh kors, inte rodnar jag.n Jag ser på dig, att du vet hvem flickan är. Bevars! huru skulle jag kunna veta det, var Saras svar; men oaktadt hon i det längsta sökte undandölja rätta förhållandet, måste hen likväl slutligen erkänna, alt den unga flickan, som dvaldes hos de illa kända makarne Supström, var. .hennes egen syster. Detta förhållande endast mångdubblade detj intresse Nellys utseende väckt hos patron John. Redan följande dag gjorde ban sig ärende hos; Supström att beställa elt par stöflor. Denna gång måste han återvända med oförrättadt ärende, ty Nelly var ute på arbete. Hvårje dag hade patron likväl någon påminnelse eller når son beställning att göra. Slutligen träffade han! Nelly. Han gjorde sig då så artig som möjligt och gaf sina blickar den största möjliga eld.! Nelly begrep icke hans artighet, och glöden i hans blickar voro för henne rent af sanskritspråk. Med den sanna oskuldens öppenhet besvarade hon i största möjliga korthet bans fråsor, och gick derefter, lugn och tyst, alt sköta sina sysslor. Denna naiva frånvaro af sinnlighet Var endast en ny retelse för påtron John. Han Tyckte lerföre närmare; men hans mera handgripliga karesser bemöttes med samma lugn, endast sisom näsvisheter, gjorda utan -annan afsigt än förolämpning. — Imedlertid hade dessa patron Johns besök haft ett lyckligt inflytande på Nellys -husliga ställning . Makarne Supström märkte nemligen genast hvad klockan var slagen,. Som nu unga patron beställde än det ena och än det andra cch aldrig prutade på betalningen, och Supströms dertill reguliert fingo behålla det fo