Aftonbladet – 5 juni 1847, sida 2

fattige. N (Insändt.) OM SÄLLSKAPER FÖR FÅNGARS FÖR(2A BÄTTRING. Då hela den nu såväl i Amerika som Europa försiggående fängelseörbättringen ursprungligen är en, om ock sent erhållen !rukt af dylika sällskapers sträfvan, om hvilkas stiftende hos oss är fråga, torde en historisk öfverblick af dessa sanningar icke vara otjenlig. Det är egentligen kristendomen som medfört fängelsets förbättring, och denna finnes redan uttalad i dess försonande lära, uti det evangelium som säger: jag var i häktelse och J besökten mig,. — Inom de äldsta kristna församlingarne funnos vissa såkallade tjenare, Diacon och tjenarinnor DiaconissÅ?), som hade sig anförtrodd utdelningen af de för fattigas understöd sammanskjutrne medel, och desse ålåg de! äfven att egna sin omsorg åt fängelsets innevånare. Sedan kristna religionen år 323 blifvil af kejsar Konstantin upphöjd till rådande stalsreligion inom romerska riket, började snart dess milda anda att inverka på detta rikes lagstiftning och motarbeta den stränghet, som derute under hedendomen vunnit burskap. 1 enligbet med denna religions åsigter vor det derföre som församlingarnes öfverhufvud biskoparne, hviika red:n länge bland sina pligter räkna! öfverinseendet i fångelcerne, fingo af kejsar Justinianus detta genom lag sig ålagdt. Uti hans åren 329 utgifna samt 334 omsrbetade lagcodex stadgas, att biskoparne skulle en gång i veckan, onsdag eller fredag (den sistnämnde, emedan det var Christi dödsdag) besöka fängelserne och noga efterfråga orsaken till de der befintliga personers häktande, utan afscende på om de voro slafvar eller frie, samt ongifva vederbörande embetsmän, ifall de eftersatt niågot af hvad dem tlikom ?). De välgörande följder, man kunde hoppas af kristna lärans nu omtalade inverkan på lagstiftningen, bämmades i sin utveckling af det barbari, som under medeltiden inträdde. Bl.nd de minga vwälgörenhets sällskaper och ordnar, som då synnerligas! under korstågen stiftades, finna vi icke förr än vid slutet af ifrågavarande rperivd någre, som haft mildringen ef de häktades tillstånd till föremål för sn verksamhet. Bland desse må nämnas: det af påfven Inocentius VIII år 4488 stiftade Barmhertighetens (Misericordia) eller den Halshugne helige Johannis sällskop, som hade för ändamål att bistå de till döden dömde: det of Giulio de Medici (sedermera påfve under namn af Clemens VH) grundade den Helige Hieronymi Arkbrödraskap, som egnade sin omsorg åt staden Roms fängelser; det af jesuiten Johan Callier, under namn della Pietå di Carcerati (ömhet mot de fångne) stiftade brödraskap, som synnerligast vårdade sg om de för skuld häktade, hvilka sistnämnde, eller hos oss såkallade bysättninysfångar, uti Genua fingo sina egne beskyddare, (Prottetori decarcerati della Mallapaga 3). Vid början af nyare tiden röjer sig en tilltagande omsorg för fängelsernas förbättring. Uti Majland bildade sig ett kollegium af fängelsebeskyddare (Congregatio Protectorum carceratorum) som hade uppsigt öfver fängelserne derstädes, och af hvilket en följd omsorgsfulla förordningar från år 4534 ända till 4743 utgifvits, och uti de af kejsar Carl V år 4344 stadfästade Mojländska lagarne (Constitutiones Mediolanenses) är äfven deras skyldighet bestämd. Erkebiskopen inom nämnde område Carl Barromeus utmärkte sig såsom en för föngvårdens förbättring nitälskande man, och genomdref på sina kyrkomöten från år 4365 till 4582 flere nyttiga beslut såväl i detta afsende, som rörande fattigvården i sllmänhet ?). Frukten af dylika sällskapers bemödanden på italienska området bef en i fångvården vigtig reform. Udäi Rom inrättades år 4704 af påfven Cemens XV en förbättringsarnstalt, huf1 Acta Martyrum. 2) Cod. Justin. L. 4 Tit. IV. de Episcopali audientia g 22 de custodia reorum. ?) Grellet Wammy, Handbuch der Gefängnisse etc. aus dem Französichen ibersetzt sid. 35. Julius Vorlesungen äber die Gefängnisskunde etc., sid. 10, 20, 112. ) Julius a. b. sid. 20 samt Ueber Strafe und Strafanstalten uebersetzt von Treskow, Einleitung vor Julius VIII. mmm RR TNE NR a AE