Aftonbladet – 5 juni 1847, sida 2

vudsakligast för unga förbrytare, scm bcnämne des S:t Michaels hospital och i högsta måtto förtjenar uppmärksamhet. Den ofullkomlighet, som röjde sig i de redan ett århundrade förut inrättade så namnkunniga Holländska och Tyska tukthuser, deruti att sällan någon klassafdelning bland fångarne egde rum, utan yngre och äldre, gröfre cch lindrigare förbrytare fingo vistas tillsammans både natt och dag, blef här omscrgsfullt afhjelpt. Uti denna af Carlo Fontena bygda ansalt befunno sig 60 urga förbrytare, af hvilka hvar och en hade sin serskilda afstängda cell, för att tillbringa natten uti, och öfver in— gången till afdelningen för de deruti inspärrade unga missdådare läste man i gyld: ne bokstäfver den passande och värdiga inskriften: Det tjenar föga till att kufva de illasinnade med straffet, om man ej förädlar dem genom tukt och ordning 5). Då den för fängelseförbättringen och flera menniskoälskande inrättningar så namnkunnige Howard besökte denna inrättning, fann han der uti en sal 350 gossar, sysselsatta med spinnande, cech midt i rummet en tafla, på hvilken med stora bokstäfver stod skrifvet ordet Tystnad (S:lentium). En dylik anstalt fann äfven Howard uti det stora 1539 stiftade och 1656 i sin nuvarande byggnad på ett berg vid staden Genua uppörda Carbonrariska försörjningshuset (Albergo di Carbonara) för 600 gossar och flickor. Här lästes öfver dörren till spinncch välsalen inskriften Tystnad och lydnad (silentium et obedientia) 5). Vi finna hir fullkomligt grunddagen till den sedermera i Nordamerika stadgade Auburnska principen. Bland de stämmor, som sedermera höjt sig till förmån för de af fängelsernas murar omslutne olyckliga medmennisker, har ingen talat kraftigare än John Howards, och det icke blott till egna landsmän, Engelsmännen, utan ock till hela Europa. På en lustresa till Lissabon under sjuåra kriget fick denne man, som cå blef tagen i fång nskap af Fransmännen, sjelf pröfva de dåvarande europeiska fingelsernas beskaffenhet samt började tänka på sättet för deras förbättring. Sedan han år 4773 blifvit utvald ull öfversherif i grefskapet Bedford, der ban egde ett land!gods, sökte han inom detta område på allt sält verka för frigifna fångars bästa, och väckte parlamentets uppmärksamhet på nödvändigheten att förekomma den då herrskande fängelsefeberns eländen samt erhöll underhusets tacksägelse för sina bemödanden. — Efter att hafva besökt sitt fäderreslands fängel:er, utsn att finna bistånd till afbjelpande af deri rådande missbruk, företog han år 4775 en resa genom de flesta europeiska länder, för att inhemta kännedom om fångvårdens tillstånd. Alerkommen 14777, förnyade han sin vandring genom fäderneslandets häkten, och utgaf samma år sitt bekanta arbete om. Fängelsernas tillstånd i England och Wales, jemte några förutgående anmärkningar ceh en berättelse rörande ulländska färgelser och hospitalern. Det skick, hvari Howard fann de engelska fängelserna, var fasaväckande 7). De reformer, hvilka Howard yrkade cch hvaröfver han icke i klart sammanhang yttrar sig, kunna sammanfattas i tvenne punkter, neml.: fångarnes bättre behandling cch bättre straffanstalters inrättande 3). I sednare afseendet fordrade han, att fängelserna skulle inrättas så, att hvarje finge hade ensamt sofrum, såsom i de nyss omtalda italienska fängelserna. Han Jyckades att år 4779 utverka en leg om korrektionshus inrättande, men fick sjelf ej se frukterna deraf. Han dog 1790, under sin resa genom Ryssland, uti Cherson, der kejsar Alexander låtit resa honom en minnesvård. De fängelseanstalter, som sedermera efter hans åsigter inrättades i England, kallades bättringshus eller penitentians, till skilnad från de gamla tukthusen eller bridewell. Året efter Howards död anlades ett sådant i Gloucester, som var försedt med ensamhetsceller, hvari !ångarze dag och natt voro afskilda, således i enlighet med Philadelphia-principen, och denna ordnirg fortfor sedermera i 47 är, men frånträddes derefter i anseende till bristande utrymme 9). Howard lyckades dock blott att förbereda, men ej att genomdrifva någon fingelsereform i England. En lagstiftning, så namnkunnig för sin hårdhet cch som då belade 4350 brott, eller nära tre gånger så många som vår svenska vid samma tid med dödsstraff 10), erbjöd ett fält, alltför hårdt att bearbeta. De förbättringsfrön han utsått, miste omplanteras i en ny jordmån, för att kunna gifva någon frukt. Ar 41767 återuppträdde i Nordamerikanska Staterna det namnkunniga Philadelphia-sällskapet för lindring af allmänna fängelsernas eländen 11), hvars verksamhet under frihetskri) Parum est coercere improbos poena nisi probos aflicios disciplina. 6) Julius a. b. sid. 136. ) Remarks on the Form and Construction of Prisons, published by Committee of Society for the Improvement of Prison Discipline c. London 4826. ) Ueber die neueren Versuche zur Verbesserung der Gefängnisse und Strafanstalten, von G.-N. David, mit Yorwort von Falk. ) Straff och Straffanstalter, sid. 40. :) Julius Gefängnisskunde, sid. 27; Nordamerikas Zitsliche Zustände, sid. 492. SIA PL. NLA tall sa Canasta fån Allan fhAaA vd