Aftonbladet – 29 maj 1847, sida 2

lunnit sig, hvilka hon borde hafva hyst för ett halft år sedan, och dessa erböllo under vigningsakten ny styrka. I fordna tider gjordes under vigseln en oändlig mängd iakttage!ser, och vår kommerserådinna hade med modersmjölken insupit troa på dessas ofeibirhet. Bland flera vid den nyss försiggångna ceremonien var det i synnerhet en, som uppfyllde hela hennes sj:l med fasa och förskräckelse. Hon hade nemligen sett Charlotte luta hufvudet emot sin brudgumme, då han ivärtom dragit sig undan från henne; ja, han hade, hvad nästan ännu värre var, tvenne gånger. selt sig om. Under heta tårar omfamnade Kon sin dotter. i : Annu en person fanns här, som uppsände böner för brudparets välgång: det var Jean. Han trodde nu, aut grefven uppriktigt älskade Charlotte, och det, som oroade hans mor, hade han visserligen skrattat åt, om han vetat det. De al grefvens slägt, som voro närvarande ... hans syster icke ens undantagen... betraktade alltsammans med de liknöjdaste blickar i verlden, och de öfriga gästerna hade blott ögon för ekläreringen, för brudens präktiga skrud och de andras lysande klädsel. Tänkte de något, så var det på de utsökta läckerheter i mat och dryck, som väntade dem. . TRETTIONDE KAPITLET. Hos kaplanens i Rådmansö hade det lidit till den stund, då kronan skulle dansas af. bruden. Jungfru Lisette hade lösgjort henne ur brudens rika lockar, af hvilka hon likväl ännu, fastän med möda, qvarhölls. Alla flickor togo i ring, inuti densamma stannade bruden ensam med förbundna ögon, spelmannen uppstämde polskan och de närvarande inföllo i kören: . Aldrig blir den bruden Jungfru mera .-? Vanligtvis är bindeln ej hårdare tillknuten, än att bruden kan urskilja den af flickorna, på hvars hufvud hön beslutit öfverflytta kronan, och dervtill sväljer hon, antingen någon redan förlofvad, eller dens som har klädt henne; och det säges, alt den lyckliga, på hvars bufvad kronan öfverflyttas, skall nästa: gång: sjelf stå brud; Lisette, om hvilken det ryktet gick, att hon skulle gifta sig med en ung, vacker inspektor på slottet, blef den