Aftonbladet – 29 maj 1847, sida 2

Malt ST UVU vit IeNLv,y TIIUPU aah LORUIPlTn ten fordrar, att åskådarne vänta tills ridårn fallit, innan de gå sin väg. Sedermera blir irågan, huruvida icke en epilog kan gifvas med något bättre resultat, medelst en förening af allmän anda och nit för saken hos fosterländskt sinnade medborgare, ty om ridåen faller, så kan ju rejresentationsfrågan ändå icke falla; men detta hör till ett kapitel, som först om några veckor lärer kunna afhandlas. , SEG Kommersekollegii und. utlåtande öfver åtskillige handlandes och skeppsredares i Götheborg und. ansökning om tullfri införsel af inventarier till nybyggda fartyg. S. A. KE. Uti en till E. K. M:t ingifven ansökning hafva åtskillige handlande och skeppsredare i Götheborg, med åberopande af 20 i underrättelserne till tulltaxan, hvari stadgas, att ägare af fartyg om minst 40 lästers drägtighet, som vid svenskt skeppsvarf byggas, erhålla 25 procents restitution å belöpande tullumgälden för de till fartygens tackling och utredning använda skeppsförnödenheter, och att när varor af ifrågavarande egenskap blifvit införda, för att användas till fartyg, som för utländsk räkning å svenska skeppsvarf byggas, eller såsom nya till utlänning försäljas, de erlagde införselsafgifterne, efter afdrog af ett, nederlags-rekognitionsafgiften motsvarande belopp, blifva till godsägaren restituerade, i und. anhållit, att då, i följd af detta stadgande, fartyg nu kunna utrustas och fullbordas på svenskt skeppsvarf till lägre pris för utländsk räkning, än om de byggas för svensk man, och således äfven kunna antaga lägre frakt och mäste blifva mera eftersökta, — E. K. M:t täcktes i nåder bevilja tullfri införsel af de för första ultrustni gen af nybyggda fartyg erförderliga skeppsinventarier och skeppsförnödenheter, af hvad beskaffenhet som helst, eller ock, i afseende på dessa varor i allmänhet, meddela samma föreskrift, som för utlänningar redan ärsgifven. Till stöd för ifrågavarande und. anbållan och bestridande af den invändning, som deremot kunde göras, alt då fiera af de för fartygs byggnad och utrustning erforderliga artiklar tillverkas här i landet, den inhemska tillverkaren af sådana varor borde njuta skydd emot utlandsk medtäflan, hafva de sökande i und. anfört, att det vore ostridigt, dels att de flesta af dessa artiklar icke kunde, till lika fullkomlighet, som i andra länder, och ej utan omgång, svårighet och tidsutdrägt, inom riket erhållas, samt anskaffandet deraf, äfven om detta läte sig verkställa, vore förenadt med öfverdrifven kostnad, och dels att då det ifrågasatte stadgandet endast afsåg tullfri införsel af de för nybyggda fartygs första utrustnög erforderliga artiklar, nådigt tillstånd bärtill icke skulle medföra skadligt inflytande på de särskilda näringsinteressena, utan tvertom måste i någon mån underhjelpa desamma, emedan vid fartygens återkomst till riket, efter slutad resa, behof alltid förefinnes af den inhemska näringsflitens tillverkningar för ny utrustning, så att ju mer antalet af nybygda fartyg ökades, desto större blefve äfven inhemska tillverkares afsättning af deras produkter. I sammanhang härmed hafva 9:ne andra skrifter blifvit till E. E. M:t i und. ingifne, den ena af ätskillige handtyerkare och fabrikanter i Götheborg, hvaruti de anhållit att öfver ifrågavarande ansökning blifva hörde, och den andra af ägaren till Jonsereds segelduksfabrik, grosshaudlanden W. Gibson, som hufvudsakligen anfört: att han grundat och utvidgat denna betydliga fabriksanläggning, der omkring 500 personer äro sysselsatte, i förlitan på gällande författningars bestånd; att om de ifrågavarande artiklarne skulle få tullfritt införas, blefve fabrikernas förstöring oundviklig, enär det vore omöjligt alt täfla i pris med den genom tullfri tillgång på rudimaterierna i hemorten gynnade utlänningens tillverkningar; och att, i fall någon jemkning i nuvarande förhållanden ansågs. böra åga rum, tullfri införsel af rudimaterier till fabriksrörelsens bedrifvande måtte i nåder medgifvas, och åtminstone tio procents tull å fabrikater, beräknad efter deras vigt, bestämmas till skydd för de inhemska fabrikernas tillväxt, samt tillstånd till färdiggjorda skeppsinventariers införande mot nämnde -tull endast lemnas serskildt för hvarje fartyg, hvars byggande anmäles, efter uppgift om persedlarnes antal, storlek och beskaffenhet, till förekommande af missbruk, som eljest kunde ske. Sedan E. K. M:t genom nådig remiss anbefallt Dess och rikets kommersekollegium att i denna fråga afgifva und. utlåtande, får koll. i und. anföra följande: Hvad först angår det af de sökande åberopade förhållandet, att restitution af erlagde tullumgälder här i riket beviljas för skeppsinventärier Ull fart4g, som för utländsk räkning byggas på svenskt skeppsvarf, eller, såsom nya till utlänning försäljas; — så, ehuru någon förändring eller upphäfvande af stadgandet härom icke blifvit i den und. ansökningen begärdt, torde likväl i detta afseende böra anmärkas, att beviljandet af nämnde förmån icke kan anses äga ett menligt inflytande på svenska skeppsrederiernas intresse, enär de fartyg, som möjligen i föl jd häraf för utländsk räkning byggas i Sverige och således komma i åtnjutande af en fördel, som icke tillfaller svenska fartyg, skulle, om denna förmån icke vore medgifven bär i landet, kunna byggas eller inköpas på andra ställen, der tillgårg finnes på de förnämsta skeppsinventarier, utan att någon. tullafgift för dem behöfver erläggas, och sedan ingå i täflan om frakter med svenska skeppsredare tillhörande fartyg lika väl, som om de blifvit byggda på svenskt skeppsvarf; hvaremot sjelfva byggnadens verkställande här i riket kan antagas alltid medföra någon vinst för flere inhemska näringsidkare, och således på det hela måste anses förmånligt. Att likväl ifrågavarande rättighet icke blifvit i betydlig mån begagnad, synes af den under Litt. A. bärvid i und. bifogade uppgift från general tullstyrelsens revisionskontor, som utvisar, att beloppet af restituerade tullumgälder somt afgifter till han