Aftonbladet – 26 maj 1847, sida 2

Article Image
Nu uppvecklades sidenstycket ... på det rosenröda taf: tet var ett pappersblad klistradt, omgifvet af en blomster: krans. Högst upp prålade tvenne englar med basuner — alltsammans utklippt med mycken talang. Inuti den tom: fyrkanten voro fyra med rim i ändarna försedda rade skrifna. . Knappt hade hon hunnit genomögna dessa, innan dörrer öppnades och folket inströmmade, som till husförhör. Bond summorna nego och framstammade bjertliga välönskningar Alla ville bidraga att i sin mån öka den välsignelse, de nedkallade öfver de unga två, och medförde derföre skän ker, bestående i diverse arbeten af trä, såsom skålar, byt tor, bunkar och skedar, eller ull, lin, lam, höns, grisar 0. S. V. Imedlertid kommo prostens. . Se här ha vi herr Gustaf! sade en gumma. Herre Gud signe honom och hans vackra fästmö!) sade en annan. se ,Gud låte det förökas sjufaldt, tiofaldt, ja, hundradefald vf de småsaker, vi hitburit! tillade en tredje. ;Tack skall ni hal svarade Gustaf, och ett par stora lara glädjetårar glimmade vid hans. ögonlock. Det vil ag hoppas! ty för den, åt hvilken vår Herre förunnar er Så vacker, så god maka, uteblifver ej heller välsignelsen b Mina vänner, inföll kaplanen, Jag tackar eder på mir fosterdotters vägnar för eder välviljal SR a Faster Malla vinkade nu Albertina ut till sig i köket Att sockenboarne skulle komma och gratulera, hade hor föreställt sig, och, för att då ha någonting att trakter: med, stod redan en stor kaffepanna på elden. Då Albertina kom ut, förnam hon ett ifrigt tissel tasse emellan vår gamla bekanta, jungru Beata Lisa, och en hoj bondflickor. Hon såg tydligt, att de förehade något, som de ville dölja för henne, och att faster Malla smålog si godt, under det hon ställde kopparna på brickan, som Al bertina skulle bära omkring i salen. Knappt hade gum morna hunnit taga sina koppar, förrän dörren öppades oct lickorna under skratt och flin inburo en jättestor käp och krycka. Beata Lisa anförde tåget. vEftersom nu mamsell Albertina, sade hon, ngjort et så förskräckligt fall, att hon afbrutit begge benen, så vwilj vi gifva henne något att stödja sig vid, tills det svåra brot tet hunnit läkas, och vi bedja henne vördsammeligen håll till godo!p re dre Ett sådant fall önska alla flickor att få göra infö prosten skrattande. a Och nu brast det ena skämtet såsom en storm löst öf ver det andra,:..

26 maj 1847, sida 2

Thumbnail