Aftonbladet – 17 maj 1847, sida 2

hr Guizot och hr Duchbåtel, som uppehåller utnämningen af de fyra nya ledamöterna, hvilka skola efterträda Lacave-Laplagne, Molire de Yon, Cunin Gridaine och amiral Mackau. Bu Masa var ankommen till Paris. Han är blott 25 år gammal, och hans utseende vittnar om stor kraft och djerfhet. Han är öfverhöljd af ärr efter sabelhugg och bajonettsting, och har en blessyr efter ett skott i armen, hvaraf han ännu lider. Han bar, sedan han blifvit väl behandlad af fransmännen, nu blifvit försonlig och säger sig vara villig att träda på deras sida, utan att hvarken fordra penningar eller gods i belöning. Man anser hertigens af Broglie utnämning till ambassadör i London vara afgjord, oaktadt den ej ännu omtalas i Monitören. Ifrån Algerien voro alla berättelser fredliga. Höfdingarne i vestra delarne af landet hade haft sammankomst med marskalk Bugeaud, för att ordna eller rättare bemedla såkerna i södra delen, der två af fransmännen utnämnde infödde guvernörer, Bel Kassen och Omar ben Salem, lofvat att befordra gemenskapen med Frankrike, icke emottaga eller skydda dess fiender och deremot blifvit försäkrade att ej behöfva emottaga franska trupper. Den kolonn, som afgått till Kabylien, är blott ämnad att understödja fredliga underhandlingar med dessa. TYSKLAND. I anseende till de högt uppjagade spanmålspriserna och de hotande utsigterna för brödföda åt folket, har Österrikiska kejsaren funnit sig föranlåten att förbjuda spanmåls-utförsel. Denna åtgärd omförmäles från Wien under den 8 dennes, så att den förmodligen skett någon af de föregående dagarne. I Oedenburg, Stockerau, Linz och på flere ändra orter, hade upplopp förefallit i anlelning sf dyrbeten och den knappa tillgången på lifsmedel, och i öfra Österrike hade folket med våld hindrat med spanmål lastade fartyg att på Donaufloden afgå till Böjern. Förbud emot utförsel af potates och emot deras anvindande till brinvinsbränning hade blifvit utfärdadt i Braunsehweig. Bönderna i Böhmen voro i ett slags upplopp. De satte sig med våld emot utförsel af spanmål till Sachsen, och bildade en kedja, som ej släppte igenom någon spanmålsfora. Detta var nyss före det sedermera utfärdade förbudet emot spanmålsutförsel. j ITALIEN. Öfver omröstningen i kardinalskollegiet angående Notabelstiftelsen (den romerska representationen) berättas att när kardinalstatssekreteraren Gizzi, efter vanligt bruk, b.r omröstningsurnan till påfven i hans rum, och denne öppnade och tömde henne, befunnos deri blott svarta kulor — Gizzi sjelf hade icke röstat; men tillstyrkte nu kungörelsens uppskjuande, tills vidare. Pius tog då af sig sin hvita sammetskalott och sade: Nå, så skola vi göra dem alla hvita! och lade dermed mössan öfver kulorna, samt befallde kungörelsens utfärdande. GREKLAND. I Athen begynte man icke vara utan farhågor för den närmaste framtiden; mera dock till följd af ogenheten hos det brittiska interesset, representeradt af lord Palmerston och sir Edmund Lyons, än till följd af söndringen med Porten. Denna söndring hade ännu den 25 Maj icke utvecklat sig vidare; grekiska sjöfarten stötte ännu icke på. några hinder från Portens sida; grekiska handelsbyrån i Konstantinopel, i hvilken turkiske tulichefen Muchtar bey blifvit förordnad att i sället för hr Argyropulos bevaka grekiska skepparnes interessen, var i samma författning som vanligt. Argyropulos sjelf väntades alla dagar till Athen, sedan han nu begärt och redan ansågs hafva fått sina pass. Grekerna skulle under inga omständigheter begynna något krig, emedan de hvarken äga någon stående här eller någon krigsflotta; men turkarne sky äfven ett anfall, ty Greklands hela befolkning är öfvad i vapen till landets försvar, och fem millioner kristna, som den turkiska anfallshären måste lemna bakom sig, ansågos ofelbart komma att äfven gripa till vapen, nemligen emot angriparne.. — Deremot var förhållandet till Britterna så mycket bekymmersammare, Sedan sir Edmund Lyons för icke längesedan lemnat kabinettet i Athen del af sin regerings not, hvari den frisäger sig från alla förbindelser såsom Greklands skyddsmakt och öfverlåter Grekland åt sig sjelft, i bändelse ett krig med Porten utbryter till följd af Greklands vägran att gifva Porten den beryktade upprättelsen, så öfverlemnade ,sir Edmund den 149 April en ny not, hvari utbetalningen af Englands andel, i det af förra grekiske finansmini stern omnämnda öfverskottet på grekiska statsinkomsterna för 1846, fordrades peremtoriskt, inom 2 gånger 24 timmar, och derjemte bestämd säkerhet för de inom få månader förfallande millionerna på grekiska statslånet. Samtidigt härmed spridde sig i Athen det ryktet, att de i Pireos liggande engelska krigsskeppen, med sina landstigningstroppar, skulle på det sättet understödja dessa fordringar, att de, efter sir Edmunds godtfinnande, antingen skulle göra jagt på grekiska handelsskepp i afräkning på tardrinsshelapnet. aller taga tullkamrarne nå