Aftonbladet – 12 maj 1847, sida 2

Article Image
rinde förhållandena, icke gifvit sig in på det äfventyrliga gebitet att påyrka en total omstöpning af hela skatteverket, som skulle väcka ändlösa debatter, utan hållit sig till sådana reformer, som äro genast utförbara, men inom denna begränsning likväl föreslagit ganska betydande förenklingar. I anseende till arbetets nyssnämnda vidlyftighet hafva kommitterade i slutet af betänkandet gjort ett sammandrag, som betydligt lättar öfversigten af det hela. Som ämnet särdeles intresserar hela nationen, skole vi, i afvaktan på tillfälle för ett utförligare meddelande, efter detta sammandrag i största korthet nu antyda de bufvudsakliga resultaterne af betänkandet: 4:o Kommitterade ha icke ansett sig böra tillstyrka en allmän jemkning i grundskatiterna, vare sig I afseende å olikheien i jordnaturerne eller de skiljaktigheter i skattebeloppet, som emellan jordegendomarna i öfrigt förefinnas; 2:o Kommilterade ha ej heller tillstyrkt mantalsräntans upphäfvande; 3:o Kommitterade föreslå en proposition till Ständerna, att kronotusthåll, säterier och bergsmanshemman, samt andra sådana under åborält upplåtne kronohemman och lägenheter, hvilkas åboer af Konungens Befallningshafvande antagas och mot afgift till staten kunnat skatteköpas, må utan lösen erhålla skaltenatur, blott med vissa vilkor i afseende på erläggandet af Wadstena krigsmanshusafgift; 4:0 och 35:o Att de på skattläggning grundade ordinarie räntor måtte i alla delar af riket bestämmas att för framtiden utgå i penningar till ett för hvarje i jordeboken serskildt upptagen egendom sammanfördt belopp, hvaraf den delen, som beror af markegång, beräknas efter medium af markegångspriset för kronoräntor under de 20 åren 4824—418453, med jemkning till blott skillingtal; men att, der persedelräntor och tjenstbarheter icke anses kunna utsättas i bestämdt penningebelopp, till vinnande af enkelhet lika persedlar bestämmas för hela riket och dertill antagas spannmål och smör, mer eller mindre af hvardera slaget och af olika spannmålssorter för olika provinser. — Om sättet för cstskaltens i Herjeådalen förvandling är särskildt föreslaget att menigheterna må höras; 6:3 Att presternas utlagor likaledes må förvandlas i penningar; 7:0o Handlar om förvandlingen af kolräntan i Stora Kopparbergs län; 8:o och 9:o Handlar om Fahlu kungsgårdshjelp och Näs kungsgårds reparationsmedel; 410:o Om hemmanens dagsverksskyldighets förvandling, i afseende hvarpå åberopas ett särskildt utlåtande; 41: Ett specialförslag om den i Färentuna härad utgående s. k. drängespannmål, samt att om några indelta räntor komma att af löntagare bibehållas tills vidare, sådant ej bör bindra förvandlingen, utan att rubba räntegifvarnes skyldighet att utgöra den gamla räntan till indelningshafvarne; börande under tiden afföras i räkenskaperne så stor del af nya räntan, som under nämnde tid bör till kronan erläggas; 42:0 Att till ordinarie ränta hänförliga afgifter frin städerne förvandlas efter enahanda grund som cfvan är nämndt; 43:o Om räntans uträkning vid framtida skattläggningar; 44:0o Att tiondepersed! arne, lika med ordinarie räntan, Må förvandlas i spannmål; 435:o Om upphörande, mot ersättning, af den i Skåne hvart 7:de år utgående halmstädjeafgiften ; 46:0 Att de s. k. ordinarie afkortningarna måtte försvinna (med förslag till iakttagande af vissa detaljbestäömmelser, som här ej torde vara nödigt anföra). 47: Att alla till embelsoch tjenstemäns aflöning, allmänna verk och inrättningar, kyrkor, m. m. anslagne indelta räntor och kronotionde, rusthållens augmentsräntor, ränteoch tiondeanslag till gästgifverier, färjor, postbönder och brefbärare, som ej utgå af de hemman, med hvilka sådant onus är förenadt, samt rintor och tionde till städer af andra än dem underlagda hemman, må till statsverket indragas, dock med vissa iakttagelser, der förbehåll för 1uvarande innebafvare finnes: 48:0 Afhandlar samma fråga i afseende på boställ.-n; 19:0 Om godtgörelse af de indragna räntorna åt vederbörande löntagare medelst beräkning i kontant af löner och arrenden, de sednare efter sista 40 årens medelmarkegångspris före indragningen, med tillägg af forsellön å spannmål; undantag för de befattningar, som hafva Sf ARA ÖT LL

12 maj 1847, sida 2

Thumbnail