Aftonbladet – 29 april 1847, sida 2

SERENA nn mos oli: so o—2omc jemt fir vara vid insamlingen af mnaturalierna, både fö klimatet och det korta qvardröjandet på hvarje ställe att samlingen ej blir god, och är tillika skadlig för honon sjelf, ty då alla iakttagelser bli fragmentariska, så uppstå i sinnet en ständig längtan att uppfylla de stora luckorna vetandet med osäkra och ytliga slutsatser, hvarpå säkerli gen föregående teckningar lemna tydligaste beviset. Sjön är visserligen vacker, då man betraktar den frå land, men sedd under månader från ett belamradt skepps däck, är den enformig, och lider man derunder af sjösjuka hvar gång man lemnar hamn, så blir den ofta obehaglig Dock, tiden flyktar undan derigenom att den ena-dager är den andra så lik; i denna likhet, denna enformighe ligger ro, och minaet af flydda. nöjen, af glada stunder p fjerran stränder, står som en skön aftonrodnad i skinande färger att liva själen. Att se de olika länderna och de taflor af olika natur de lemnat, hörer till resans största angenämheter. Mei huru skön naturen än må vara, huru rik den än visar si; i dessa gynnade Söderns länder, så intager dock menni skan första rummet: dels står hon i förgrunden af allt sin vexlande mångfald och skönhet, dels visar hon sig sina verk; hon går fram, odlande, rödjande, bebyggande hon lefver tillsammans i-städer, eller hon ströfvar fri son himlens vind genom omätliga slätter och skogar. Europ: går allt mera framåt till sitt kosmopolitika mål; med någr små nyancer är det sig likt öfverallt. Så är det ej i In dien och Afrika. Der voro europeiska bruk vid kolonisa tionerna raka motsatser mot de inhemska; der voro kli ) Af hela den långa tid, -som Prins Carl var ute, 49 månader hafva blott 6 tillbragts i hamn, och detta med afbrott, oc på somliga ställen tillbragtes blott ett par dagar; så att, d afdrag göres för alla regnoch oväuersdågar, samt all tid a ovisshet och bristande kännedom af lokalen, ej lång tid fö arbetet återstår. oo