Aftonbladet – 26 april 1847, sida 2

Vid jubelfesten 18147 höll han i akademiens namn svenska tal, och likaledes det följande året i anledning af H. K. H. Kronprinsens mottagande af cancellariatet. Han var under åren 4822—41828 historiograf vid Kongl. Maj:ts Orden och invaldes år 1824 till ledamot i Svenska Akademien. — Isällskap med Atterbom och Adolf Lindblad företog han sommaren 41825 en resa till Köpenhamn, och sedan vidare genom en stor del af Tyskland. Följande året utnämndes han till ledamot af kommitteen till öfverseende af rikets umdervisningsverk. Han bivistade såsom universitetets fullmäktig riksdagarne 1828—530 och 1840—414, och var vid båda ledamot af konstitutions-utskottet. Var promotor vid magisterpromotionen i Upsala 1836. Erhöll Nordstjerne-orden 4828; samma Orden i juveler 1837; samt blef 4844 kommendör af nämnde Orden. Han var tvenne gånger uppförd på biskopsförslag: år 4833 af Linköpings stifts presterskap; år 1834 af Carlstads stifts, då han hos Konungen undanbad sig att vid utnämningen komma i åtanka. : Han blef ledamot af Kongl. Wetenskapsoch Witterhetssamhället i Götheborg 4848; af Kongl. Wetenskapssocieteten i Upsala 4820; af Kongl. Wetenskapssällskapet i Trondhjem 41822; af Kongl. Witterhets-, Historieoch Antiqvitets-Akademien i Stockholm 1824; af Kongl. Fornskrifts-Selskab i Köpenhamn 4825; af Kongl. Wet. Soc. derstädes 1826; af Kongl. Musik. akademien i Stockholm 1830; af Sällskapet pro fide et Christ. samma år; af Kongl. Wet. Akad. i Stockholm 1835: af Histor. Theol. Sällskapet i Leipzig samma år; hedersledamot af Isländska Lit. Selskabet i Köpenhamn 4830; korresp. ledamot af Kongl. Samf. för utg. af Handl. i Skand. Hist. 4817, samt arbetande ledamot derstädes 1834. År 148146 ingick han äktenskap med Anna Elis. Liljebjörn, samt hade med henne 4 nu efterlefvande barn, tre söner och en dotter. Hvad hans många smärre skrifter vidkommer, hänvisa vi till Biografiskt Lexikon, der de utförligt omnämnas: de vigtigaste bland hans arbeten äro följande: Om falsk och sann Upplysning, Upsala 4810; Försök till Psalmer, Upsala 1842; Om rätta förhållandet mellan Religion och Moral, Upsala 18142; Svenska Folkvisor (utgifna tillsammans med ÅA. A. Afzelius, med inledning af Geijer) med musik, Stockholm 4844—46; Thorild, tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse (som tjenade till inledning till Thorilds samlade skrifter, hvilkas utgifvande af honom besörjdes), Stockholm 4820; Svea Rikes Häfder första delen, Stockholm 4825 (öfvers. på tyska 1826), Svenska Folkets Historian, del. 4—5, Örebro 1832, 4834, 1836 (på tyska öfversatt af dr Leffler och införd i Heerens och Ukerts Hist. Saml.); Skaldestycken, Upsala 1834; Minnen, Utdrag af bref och dagböcker, 4 del.. Upsala 1834; Den blå boken, strödda anteckn., Örebro 4837; Litteraturbladet (månadsskrift), Stoekholm 1838—539; Aminnelsetal öfver frih. Ramel (inträdestal i Svenska Akad.); Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personerna under: tiden från Carl XII:tes död till Gustaf III:djes anträde af Regeringen, ny upplaga, Stockholm 41859; Några betraktelser öfver den store Gustaf Adolfs tidehvarb i Witterhets-, Hist.och Antiqvit.-Akad. Fandl. 43:de del; hela-första häftet af Iduna, och dessutom i denna tidskrift åtskilliga uppsatser af vigt; Smärre samlade skrifter i tvenne band; Trenne föreläsningar, om vår tids inre seciala förhållanden, Stockh. 4846; Svar till Fryxell, 2:ne upplagor, Stockholm 4846. Auch ein Wort uber die religiöse Frage der Zeit, von Erik Gustav Geijer. Hamburg und Gotha, 4847, 8:0. (År i svensk bearbetning, af förf. sjolf, nu under tryckning hos E. J. Hjerta.) Hans musikaliska arbeten äro följande: Musik för sång och Fortepiano (utg. gemensamt med Ad. Lindblad), Häft. 4, Upsala 1824; Dubbelsonat för Piano-forte till fru ÅA. E. Löwenhjelm; Vikingen och Kolargossen, serskildt utgifne med musik; flera (omkr. 7 å 8) häften musik, med till största delen egna ord, tr. 4835—46; dessutom åtskilliga I kompositioner för Piano-forte ensamt, samt för Violin. Hr G. var i yngre år bekant för en sannskyldig berghelsa och ovanlig fysisk styrka. Men följderna af det långvariga stillasittande, hans studier och historiska forskningar föranledde, frambröto ål 4824 i en svår sjukdom, som nödgade honom att 14825 å utrikes ort försöka ett återställande. Sedan 120 år har G. jemväl lidit af ett organiskt fel, i Ihjertat, hvilket, på sednare tider, så föga han sjel låtsade derom för sin omgifning, alltmera tärde på krafterna. För något mera än ett år sedan anföll: han af svindel, en opasslighet, som sedermera tem ligen ofta återkom, äfven en gång under nästl. som mar, då han på Tysk botten, i Schlangen-bad, upIpehöll sig. Den sista anstöt af detta slag inträffad Iden 20 nästlidne Mars. Från nämnde dag aftynad han med utomordentlig hastighet, och förmådde -lefter onsdagen i förra veckan, icke mera lemna sit Isjukläger. ina Döden kom stilla och fridszm. Redan i gär nat Ihade dödsarbetets förebud visat sig; men den sjuk förmådde ännu under loppet af gårdagen genon