Aftonbladet – 23 april 1847, sida 2

den, styrda och på samma gång till en del rodda med en åra, -hvilande akterut på en jernknapp. Ibland dem synas ofta vid de Europeiska skeppen nigra små, låga, trågformiga tingestar, de s. k. Samschu, eller brännvinsbåtarna, föremål för kapteners och styrmäns synnerliga hat, men för matrosernas brinnande kärlek, af de förra bortdrifna med hot, slag och skolt, af de sednare tillockade genom dollarns: -allsmäktiga tjusningskraft. Med detta ständiga hvimmel af båtar, samt der och hvar mellan dem en och annan ståtlig Yunk, samt stort antal kommande och gående Europeiska skepp, ångbåtar (naturligtvis icke Kinesiska!) plaskande fram och tillbaka, är ankarplatsen vid Wampo ej så obehaglig, synnerligast då man på ena sidan beskådar rika, böljande risfilt, på den andra rundade bergskullar med sina terrasser, på topparna klädda af grönskande tallar och besådda med välbyggda grafvar. Vi nämnde nyss Kinas stora utsträckning och dess olikhet i naturalster, men få genast nämna, att ingen naturforskare ännu inträngt i det inre af landet och und:rsökt det, utan allt hvad man derom vet är al Jesuiternas och Kinesernas berättelser och böcker. Pa kusten bar under de sednare åren varit en Engelsmen, mir Furiune, som med ihärdighet och rika tillgångar gjort stora simlingar. De Engelska ambassaderna hafva äfven snappat upp en del underrättelser och i sin mån bidragit att upptysa denna del af kännedomen om Kina, I statistiskt hänse nde bafva Kineserna god kunskap om sitt land, ty Jesuiterna hafva deröfver gjort kartor, som ännu följas; men i andra afsecnden äro de mindre underkunniga, och om den öfriga verlden ega de föga eller intet begrepp, liksom de äfven bry sig föga derom. I hela detta stora Jand finnes intet lejon att förskräcka dess fredliga innevånare, och tigern förirrar sig sällan dit från dess Indiska gränsor; deremot finnas både lo och björn, och i norra delen af riket får månget af dessa djur lemra