fortyg äro ej beller beräknade för längre färder, och ehuru de från uråldriga tider kännt kompassen, segla de mest på landkänningar. Skeppen, de s. k. yunkerna, segla Någorlunda platt fördevind, men omöjligt bidevind, och då kineserna. dessutom ej förstå att anställa astronomiska beräkningar, så kunna naturligtvis inga resor göras mot Möonsunerna, hvarföre äfveri hvarje yunk blott gör en resa om året, bort och hem med Monsunen. Gulzlaff berättar, att då han en gång 103 en middagshöjd och uti octanten bragte solen ned till horisonten; så ville nödvändigt skepparin på den Kina-yunk der ban ver, hafva honom alt på samma sätt lyfta upp hafsbottr.en, ty eljest tjenade Bela experi-: mentet till intet. Besättningarna på yunkerna äro afskrap och kaptenerna ej bättre; de aflönas dels med penningar, dels genom meddelad rättighet att frakta ett visst qvantum, hvarigenom anledniog gifves till. en mängd försnillningar, och dessutom då alla äro lika okunniga, vill ingen lyda den andra, utan: resorna gå på Guds försyn. Resor ske imedlertid (enligt Crawfurd) till Japan, Pbhilippinerna, Sundaoch Målay-öarna, Malacca, Siem, Kochinkina,y Kambodja och Tonkin, utgörande yunkerna ett årligt antal af 220; antager, man hvar till 300 tons, blir summan af deras Jast-tal 66,000 tons eller 35,000 läster en obetydlig uck blott afKinas handel, äfven om den sammanslis med Europeernas på Kina, eburu kineserna på de.sa vägar få en mängd ris, bomull, :jern och manvfakturvarer. (Forts.) J AV RR — Uti Rom uppfördes den 27 sist! Mars; under Lord Wards protektion; en stor köncert till t ön de nödlidande Irländarne. Exekutörerna. bestodo af Tlond de förhämsta utlänningar, som för närva den eviga staden, grefvinnor, markisinnor, s ee! Orke stern var starkt besatt: Spanska s e tillställningen upplåtit den stora festivitetssalen insterna stego till ungefär 1000 holländska dukater.