Aftonbladet – 17 april 1847, sida 2

Rp VV VN Ihanda projekterna; vi tro det icke. Det skö naste förfelar sällan sin verkan, äfven bland de sköna — och i värsta fall hade sådant med ful Ttillförsigt kunnat öfverlemnas åt någon de Skön I Konsternas Akademi, vare sig i Berlin, Mänchen Paris eller annorstädes. Hade härvil någor svensk konstnär vunnit priset, — så mycke bättre. Hade det åter tillfallit någon utlänning så skulle det dock alltid varit en ära för Sve rige att hafva sökt det bästa och gifvit en byll ning åt den yppersta talangen, hvarhelst dei fuznits! På d.nna väg hade man med visshe kommit i besittning al ett förslag, fullt värdig det ämne man uppgifvit! — Låtom oss nu ef terse huru man i stället från början till clu gått tillväga: Valet af plats var det första, son kom i fråga. Ofverintendents-embetet, elle; rättare den kända Styrande Vilan deruti, had: fästat sina tankar vid Carl XHUI:s torg, och s säker måste man ansett sig vara om framgån gen af detta förslag, att man redan låtit förfär diga en rtning till det der blifvande National museum. Men då bådas olämplighet påtagliger ådagalades, måste man afstå derifrån. Fler platser föreslogos 1 allmänna tidningarne, mer de flesta åsigterna förenade sig om Helgeands holmen, hvilken ock utom allt tvifvel är de: enda punkt, genom hvars användande, som em placement för vårt museum, alla de ändamå kunnat uppnås, som med denna byggnad åsyf tas. Vår berömde Fogelberg, som just vid denn: tid besökte fäderneslandet, delade, liksom By ström, lifligt denna tanke, och det omtalade äfven, att H. M. Konungen gillade den sam nådigst lofvat, att något hinder icke skul!e möt: i afseends på de byggnader, som på Helgeandskolmen äro Hans Majestät tillhöriga. Att åte upprepa alla de skäl, som så väl ur estetisk som ekonomisk synpunkt ) högt tala för denn: plats såsom läge för Nationalmuseum, kan m icke vara meningen, då vi redan bafva utgån: gen för ögonen. Öfverintendents-embetet elle dess delegerade framlade nemligen då de be kanta kostnadsberäkningarne för Helgeandshol mens afrödjande, som, om de något vä mycket stötte sannolikheten för hufvudet, ickq desto mindre voro förträffligt utiänkte att af skräcka från all vidare tanke på denna plats Då imedlertid orimligheten af kalkylerna började bli alltför genomskinlig, söktes och fann: en bundsförvandt i Direktionen öfver Kungliga hofstallet, å hvars hufvudbyggnad på Helgeandsholmen genast en reparation anstäl!ldes, i början, som det sades, af mindre beltydenhet, men som slutligen lir uppgått till en ganska ansenlig summa, hvarigenom man således troligen bäst. ansåg sig tryggad för att frågan om Helgearldsholmens afrödjande någonsin skulle återkomma ). Redan vid valet af platsen för den blifvande museibyggnaden visade sig således tydliga bemödanden att få egna afsigter gällande på andra vägar, än öfvertygelsens. Frågar man sig nu, hvarför minne öfverintendentsembetet, eller den kända styrande Viljan deruti, med en sådan ifver stridt emot projektet att välja Helgeandsholm n som läge för museum, har man svårt för att derpå finna något annat svar, än att förmodligen detta icke passade in med den allt igenom framlysande afsigten att lemna hela företaget i en enda persons hend. Om denna förmodan bär något utseende af insinuation, hafva vederbörande sjelfve dertill gifvit anledningen, genom alt begagna sådana utvägar, som de nyssnämnde, för att göra sin mening segrande. Man har således nu stannat med sitt val vid Kyrkholmen, en aflägsen, inskränkt och föga angenäm plats, der al!mänheten svårligen kan finna någon trefnad, eller dit den ej kan ega lust eller anledning att ställa sina steg, utan för bestämdt ändamål; och hvarest i öfrigt museibyggnaden kommer att stå i den mest skärande kontrast till hela den omgifvande trakten. Visserligen sades i början meningen vara att idköpa närmaste tomter och byggnader, utfyila kanalen och dymedelst utvidga platsen; men nu lär man åter stannat i ett motsatt beslut, eller att geno:v kanalens utvidgande ytterligare isolera bolmen. Vare nu härmed huru som helst; så synes duck en fullständig beräkning af kostnaderna för så väl holmens som angränsande trakters försättande i det skick, som grannskapet af national-museum oundgängligen fordrar, bort föregå, innån man skred till något vidare. Men här vill det förekomma en som vederbörande icke varit så angelägna att kalkylera, som i frågan om Helgeandsholmen, utan endast påskynda beslutet om alt få lägga hand vid verket. Det var ett hufvudsakligt f.1, att, då för denna vigtiga angelägenhet en kommitt förordnades, den) Sådant skall synas paradoxt för dem, som låtit skrämma sig af Öfverintendents-embetets kostnadsberäkningar ensamt för holmens afrödjande; men är lätt förklarligt, då man besinnar, att de souterraina badanläggningar, hvartill platsen så väl egnar sig, jemte lokalerna i de centre-byggnader, som med museum bordt erhålla sammanhang, kommit att lemna en betydlig årlig afkastning i hyra, i anseende till det förträffliga läget och den starka freqvens, hvarmed platsen, såsom hela Stockholras älsklingsort, säkerligen hade kommit att blifva besökt. En stående årlig inkomst hade således här varit att påräkna, i stället för årliga utgifter och kostnader vid Kyrkholmen under en längre tid, ensamt för att göra dess omgilningar drägliga. AA För aft aflägcgna dann 68004 rda in till don af