Aftonbladet – 15 april 1847, sida 3

RR RR SNRA ropeiska varor, än att sjelf hafva besväret med dylikas görande; det är ingen oförmåga hos honom, ej heller ovilja mot utländskt, ty hans förmåga visar sig uti förfärdigandet af de finaste mussliner, dem vi ej kunna göra efter, och hans lust att taga emot Europeiska varor visar hvarje Hindus drägt, merändels af Europeiska tyger, och de äfven till det innersta af landet spridda Europeiska varorna. Här se vi oss föranlålna att vidröra en åsigt, som stiger upp i hvarje ny berättelse om Indien, på nytt sätt uppstufvad; men af ganska gammalt ursprung, den nemligen, att hinduerna, genom sina strängt skiljda kaster, äro utstängda från europeiska framsteg. För det första, hvad angår den stränga kastskillnaden, så äro visserligen hinduerna ursprungligen fördelade i de fyra stora kasterna: brahminer, kschatrias, vaisias och sudras; men genast efter dessas första uppkomst splittrades de i 80 undereller mellankaster, så att de indiske lagstiftarne funno sig föranlåtne till en massa af minutiösa lagstadganden med afseende på hvar och en af dem. Derjemte säger Colebroke i Asiatic! Researches,: att, enligt deras egna lagar, en brahmin, som ej kan bestå på sin syssla, må lefva såsom krigare, jordbrukare, boskapsvaktare, eller handelsman, utom i vissa varor. En kschatria får likaledes sysselsätta sig med alla de nämnda yrkena; ja, göra en brahmins tjenst, utom i tre ling: han får ej tolka Vedas (de heliga böckerna), ej offra och ej taga gåfvor af en ren hand. Allt slags lärdom, läkarekonst, målning och de fria konsterna, penningelåns och allmosors emottagande, samt arbete för betalning äro begge tillåtna. En vaisia må taga en sudras arbeten, och en sudra må göra tjenst huru som helst hos en af högre kast, samt handla. Inom de blandade kasterna hafva individerna dessutom lof att välja sin moderkasts yrke, så att nästan hvarje sysselsättning, ehuru regelmässigt tillhörande en viss klass, är öppen för nästan alla! Så mycket för kastskillnad. Nu för det andra några ord om deras utestångande från europeiska framsteg. Att de ej hindras af någon kastskillnad, tro vi vara temligen afgjordt, då bland Europas arbeten icke finns något, som ej eger sin motsvarighet i Indien, och genom det allmänna tillträdet till arbete äfven täl