Aftonbladet – 14 april 1847, sida 1

alorne i: i hörnet af Hornsoch Repslagareg RARE ERE ot NNE ES 7 OS 24. Förtjenar vår Alsike-Klöfver (T-tfo? m hybridum), utomlands benämnd S:ensk Hköfee , allt det beröm, som tilldelats densamma? OO: ör den i större skala odlas jemte eller framför TDödklöfvern? 22. Hvilken eller hvilka foderväxter sku!le i möjligaste måtto kunna ersätta Rödjhlöfvern på de orter, der densamma icke lyckas? 935. Hvilken erfarenhet har man af kalkens användande på åker, och har den åsigten bekräftat sig, att kalk hufvudsakligen är verksam iden män, som organiska ämnen förefinnas i den jord, på hvilken han användes? 24. Hvad erfarenhet har man om användandet af de olika sorterna mergel, och har man här något exempel att mergling visat sig skadlig för rotfrukter, som man på åtskilliga ställen i Tysbland trott sig finna? 23. Har man gjort några försök med användandet af Guano, Gips, Rapsmjöl, Sockerskum, Hornspån och Benmjöl samt Ben, behandlade med svafvelsyra, såsom gödningsmedel, och hvilka resuliater hafva häraf vunnits? 26. Hvilka resultater hafva de häri landet gjorda ängsvattningsanläggningarne gifvit vid handen? 27. Aro de utomlands följda ängsvattnings-methoderna passande för vårt land, eller bör någon annan för Sveriges lokala och klimatiska förhållanden mera afpassad method eller annat ängsbyggningssätt införas och följas? 28. Har man någon pålitlig erfarenhet angående verkningarne af hvetets öfverharfning om våren, och hvilka äro vilkoren för framgången af denna åtgärd ? 29. Hvilka kornsorter har erfarenheten visat med största fördel kunna i vårt land odlas? 30. Aga de så kallade kronärterna några företräden framför våra vanliga ärtsorter? 31. Åger vår svenska kålrot några företräden framför den vanliga rofvan; och hvaruti bestå då dessa företräden ? 32. Hvilket är det förmånligaste sättet att öfver vintern förvara potates? 33. I händelse potatessjukan skulle fortsätta sina härjningar, hvilket surrogat för nämnde jordfrukt borde då företrädesvis förordas? 34. Hvilken erfarenhet äger man rörande odlingen af hvitbetor, vare sig till sockerberedning eller boskapsfoder? 255. Som erfarenheten visat, att odlingen af vinterrapsat endast i vissa delar af Sverige kan drifvas i större skala, och man funnit att nämnde växt i allmänhet ej uthärdar våra vintrar; så frågas: om man i stället försökt odlingen af sommar-rapsat, och med hvad framgång? 36. Har humleodlingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelaktig, och, om så är, genom hvad medel skulle den kunna mera allmänt spridas? 37. Hvad är orsaken att i några af våra landskaper odlas lin uti stor utsträckning och till betydligt afsalu, under det att samma växt i andra landskaper icke ens odlas till husbehof? 38. Månne orsaken tiil det belgiska linets företräden framför det svenska ligger i sjelfva kulturen deraf, eller i dess beredning, eller möjligen i beggedera? Och genom hvilka medel skulle linproduktionen i vårt land kunna höjas till större fullkomlighet? 59. Skulle icke odlingen af hampa, som nu litet eller intet bedrifves i Sverige, förtjena att allmännare utbredas? Och finnes någon hampsort förmånligare än den vanliga hos oss odlade? 40. Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesväxter, handelsväxter, rotfrukter, gräs eller andra foderslag, som synas förtjente af allmännare uppmärksamhet? 41. Hafva några nya åkerbruksredskaper och machiner af det värde, att de förtjena allmänt spridas, på sednare tider blifvit kända? II. 42. Hafva expositioner af kreatur och premieutdelningar verkat inflytelserikt i andra länder, t. ex. i England, på boskapsskötseln, och kan man ej tillskrifva dylika uppmuntringar den stora omsorg, som der egnas åt förädling af kreatursracer? Kunna sådana allmänna, årliga expositioner och premie-utdelningar i Sverige tillvägabringas utan statens biträde? 43. Finnes uti Sverige någon inhemsk, utmärkt mjölkgifvande och konstant boskapsrace? 44. Har man någon erfarenhet huru många generationer som åtgått till förädling af djur, och huru bör man dervid tillvägagå? 45. Hafva några surrogater i stället för mjölk med fördel blifvit använda vid uppfödning af kalfvar? 46. År det nödvändigt att ha viss mark afstängd till bete för kreaturen, eller skulle sommarstallfodring med större fördel i vissa delar af landet kunna införas ? 47. Då en egendom är aflägset belägen från större städer, är det fördelaktigare att använda foder och rotfrukter till gödning af stalloxar, till uppfödning af ungboskap, eller till en utvidgad koladugård ? Eller skulle det möjligen i vissa fall, under nämnde förhållande, vara fördelaktigare att i stället för koladugård underhålla ett schäferi? 48. Böra kor mjölkas tre gånger om dagen? Sker mjölkningen, såsom den i våra ladugårdar vanligen verkställes, ändamålsenligt? 49. Huru böra smör och ost beredas för att blifva en afsättlig exportvara? q 30. Hafva mjölkförvaringsrummen och mjölkkärlens beståndsdelar och form inflytande på gräddafsättningen ? 31. Man använder flerestädes, isynnerhet i södra Tyskland, kor till dragare, och anser att en måttlig ansträngning icke minskar mjölkafsöndringen, samt att kor så behandlade sällan blifva gall. Har man härom någon erfarenhet i Sverige? 32. Hvad är att iakttaga vid uppfödning af hästar för de olika behof, som dermed kunna afses? 53. Finnes i vårt land någon utmärkt svinkreatursrace? Hafva de från Lincolshire i England i sednare tider hit införskrifna svinkreaturen företräde framför de inhemska racerna? 54. Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro de grofva, och för hyilka de finare fåren företrädesvis passande? 535. Har, genom de på flera ställen verkställda korsningar af olika fårracer mnågan ne banstant panna