Aftonbladet – 14 april 1847, sida 1

FRÅGOR, framställda till öfverläggningsämnen vid Andra Allmänna Svenska Landtbruksmötet i Stockholm den 5 Juli och följande dagar 1847. I 4. Hvilka medel kan man, på grund af den erfaIrenhbet, som de i Sverige för närvarande inrättade ILandtbruks-institut och Rättare-skolor lemnat, anse i vara de mest tjenliga för dessa läroinrättningars utbildande till allt högre fullkomlighet, och deraf följande kraftigare inverkan på landtbrukets fortgående utveckling och förbättring? 2. Hvilket af de olika sätten för arbetspersonalens antagande, underhåll och aflöning vid en landtegendom förtjenar företrädet? År det genom inrättandet af jordtorp, antagandet af stattorpare, egendomens skötsel med tjenstfolk i husbondens kost, eller på något annat sätt, som man säkrast kan befordra Iså väl jordägarens fördel, som den arbetande klas(sens sedliga förbättring och ekonomiska förkofran? 3. Står bränvinsbränningen, på det sätt den nu bedrifves, i det sammanhang med jordbruket, att den genom sin inverkan på boskapsskötseln väsendtligen I befrämjar ett förbättradt jordbruk? 4. Då det vore önskeligt, att bränvinsbränningen utöfvades på ett sätt, som skänkte de största fördelar åt svenska landtbruket, under det den på samma gång så litet som möjligt inverkade skadligt på I folkets moralitet; så frågas: huru bör bränvinslagstiftningen vara inrättad för befordrandet af dessa ändamål? 5. Hvilka äro vilkoren att sockeneller distriktsI magasiner må kunna uppfylla deras egentliga beIstämmelse, nemligen att i missväxt-år afhjelpa brist på tjenligt utsäde och brödföda? : 6. Kan under Sveriges klimat, genom en till halfva Jjordvidden utsträckt odling af jordfrukter och andra foderväxter, all naturlig eller odlad äng göras öfverflödig vid ett landtbruk, som sjelft måste producera sitt behof af gödsel? 7. Underhålles och ökas genom tvåskiftesbruket Tåkerjordens produktionsförmåga, och erhålles genom detta brukningssätt den största möjliga afkastning och vinst af jorden? Eller leder detta åkerbrukssystem till jordens utarmande och minskade inkomster för landtmannen? Och, i sådant fall, hvad kan väl vara orsaken, att man så envist fasthåller vid detta, af ålder här i landet öfliga sätt att bruka åkerjorden ? 8. Åro några försök anställda till utrönande af I gödselns värde, och till hvilka resultater har man i sådant fall kommit? : 9. Hvilka äro de fel, som allmännast begås vid gödselns behandling, och finnes det någon allmänt Janvändbar method i detta fall, som förtjenar att införas? 40. År boskapsskötseln i Sverige verkligen så mycket mindre lönande än åkerbruket, som dess allmännare tillbakasättande kan gifva anledning att förmodga, eller finnas några andra grunder för den ringa håg, hvarmed den hos oss i allmänhet bedrifves? 41. Hvilka äro orsakerna dertill, att de åtgärder till ullkulturens befrämjande, som vidtogos omkring lår 4829, och hvilka i början visade sig så välgörande, icke sedan medfört den utveckling i nämnde industri, som de första årens tilldragelser gåfvo anledning, att hoppas? 42. Aro de till fårskötselns befrämjande vidtagna allmänna atgärder alt anse såsom fulländade, så att sakens framgång numera helt och hållet beror på den enskildes omtanka och verksamhet: eller fordras ännu åtgärder för nämnde ändamål, hvilka äro af den beskaffenhet, att de ej kunna utföras utan statens biträde? 43. Motsvarar det hos allmogen i olika delar af Sverige brukliga byggnadssättet, hvad man i detta fall bör fordra, eller, om ej så är, huru böra husen på ett bondhemman uppföras, för att både medföra minsta kostnad i uppbyggande och underhåll, samt fullkomligt motsvara de med dem afsedda ändamål? 44. Kan spannmål, på vanligt sätt torkad på plåt, eller på den af Schwartz inventerade torkinrättningen, bibehålla sin fröbarhet? Eller äga eldrior i detta och flera fall företräde? 45. Medför den så kallade Kornskrufven fördelar framför våra vanliga spannmålsförvaringsrum ? 46. Har trädans besåning med foderväxter till grönbergning visat sig skadlig för den påföljande höstsäden? Och i sådant fall, har ej vinsten af den vunna foderskörden ersatt minskningen i den följande grödan? 17. Hafva, vid foderodling på åker, de vanligen begagnade foderväxterna och särdeles klöfvern visat sig fördelaktigare och säkrare, då de odlats ensamt eller i blandning med gräs? 18. Hvilka foderarter och grässlag passa bäst för olika jordmåner och lokaler, då frågan är om igenläggning till mångårig gräsvall? Öch hvilka böra företrädesvis rekommenderas till odling på sådana lokaler, som icke kunna läggas torra? 19. Hvilket sätt att utså klöfver har visat sig fördelaktigast, antingen bland råg, korn eller andra växter, eller också enbart? 20. Huru förhåller sig i Sverige produceradt klöfverfrö till det utländska, så väl i anseende till klöfverns ihärdighet, som mängden af den skörd man 1074 ÅA