Aftonbladet – 11 mars 1847, sida 2

sjuka in sina medikamenter. Men man betänker icke, huru tröttande och nedslående det är för läkaren att dagligen hafva en dylik träskalle till öfningsexercis, utom de verkliga faror som för patienterna kunna uppstå till följe af glömska och oförstånd hos sjukskötaren. Medicinen gömmer inom sig, för alla som icke sjelfva äro läkare, mycket hemlighetsfullt, — den har haft och har ännu sina egna mysterier; men man borde dock besinna, att dumhetens myster är något helt annat än vetenskapens, och att de passa lika litet för hvarandra, som den dummaste bland manskapet på ett örlogsfartyg passar att gå dess läkare tillhanda i sjukskötseln. Uti kapitlet om uppbörden och redovisningen har författaren anmärkt åtskilliga förhållanden, som tarfva en förändring; och att denna förändring skulle vara tillfredsställande för alla, som icke äro vänner af oreda och trassel, torde hvar och en finna, som fäåster den ringaste uppmärksamhet vid detta ämne. Härmed torde vi hafva genomgått det förnämsta af den ifrågavarande afhandlingen, hvilken, ehuru af ringa omfång för ett så vigtigt ämne, utan tvifvel förtjenar vederbörandes hela uppmärksamhet ; emedan den lägger i dagen flera missförhållanden i afseende på vår flottas sjukvård, hvilka icke väl stå tillsammans med närvarande tids fordringar i dylika fall. Vi hoppas äfven med författaren, att den ifrågavarande afhandlingen måtte framkalla några åtgärder till afbjelpande åtminstone af de hufvudsakligaste. bristerna inom det fält hvarom här varit fråga; och för vår egen del vilja vi tillägga den önskan, att arbetet måtte hafva framträdt i en form, som mera öfverensstämt med behofvet, och att litet mera uppmärksamhet blifvit fästad vid sjelfva stilen, på det att arbetet äfven häruti hade försvarat den plats inom vår litteratur, hvilken den genom sjelfva ämnet så högligen förtjenar. —