diskussion, och ifrån denna synpunkt är det icke att klandra, att de prohibi fva åsigterna äfven få h-fva sin organ. Men genom det argumentationssätt, som författaren här använder, kan man gerna bevisa hvad som helst, nemligen om man likasom utgår ifrån den förutsättningen. att fråga vore om ingenting mindre, än att göra table rase på tullafgifterna, på det viset nemligen, att man skulle skära allt öfver en kam. utan pröfning af de omständigheter, som äro förhanden i afseende på hvarje artikel serskildt: ty det är klart, att med ett sådant förfaringssätt skulle hvarken skattkammaren eller näringarna kunna vara belåtna. Men detta innefattar icke ett ärligt sätt att upptaga striden. Oss veterligt har ännu ingen af den liberala skolan yrkat något dylikt; och om vi få citera Aftonbladets åsigter såsom elt exempel, så hafve vi för vår del alltid yrkat, att man måtte underkasta detta ämne en noggrann pröfning. En del af argumenterna i Posttidningens artikel äro onekligen i hr von Hartmansdorffs mest genuinas til, hvilken är nogsamt känd. Hvad säges t. ex. om följande, då han först talar om landtmännens förluster i följd af införseln af utländska landtmannavaror, som naturligtvis skulle alideles öfversvämma lar.det, och derefter fortfar: På deras (landtmännens) nya klagan öfver bristande afsättning skulle de liberale förmodligen gi:va det vanliga: svaret: J fån företaga eder något annat, som lönar sig bättre; ty förbrukarn:, bergsmän, smeder och stadsboer vinn. på det nedsatta priset? Men hyad skall lindtbrukaren företaga sig, om han ej med fördel kan aflåta hvarken säd, bränvin eller ladugårdsalster ? — — )Ville då landtmannen sälja sin egendom, och i andra näringar insälta sitt kapital, så finge han endast en spoltpenning, ty hvem kunde betala en egendom, som ingen behållning lemnade? etc. Vi fråga nu med något skäl, om det höfves den, som vill blanda sigi statsmannaf:ågor, atl argumentera med sådana deklamationer, och om ej författaren af denna artikel visar bra mycken likhet med Absalon, Davids son, som salte sig att gråta i stadsporten för att samla missnöjda omkring sig; med ett ord, om det icke utvisar en ansenlig portion af hvad man kallar jesuitism, då man antager, att lande:s jord skulle lemna ingen behållning, derföre att tullafgifterna på vissa lifsförnödenheter nedsattes? Samma method användes derefter likaledes för att uppskrämma bergsmannen och bruksegaren, medelst förespeglingar och förfrågningar hvad de skulle taga sig till, när deras yrken blefvo förstörda genom rättigheten till inoch utförsel af tackjern, m. m. Vi förmoda, att föreningen i Gefle utan tvifvel drager försorg om att en sådan artikel som denna i det officiella bladet erhåller ett utförligare svar; men imedlertid, om man antager att Regeringen ännu hyser samma åsigter, som hr statsrådet Fåhraus och h. exe. grefve Posse förfäktat, så måste det alltid förekomma ganska eget, att gärdet åter är uppgifvet, åt sjelfva ultraprohibitismens anförare.