Aftonbladet – 5 mars 1847, sida 3

ESS er UU — — -— — ÖV — —— ooo lianska hufvudstadens litterära historia! Och det kunde härda, att den sköna flickan, hvars tjusning så helt och hållet inpreglat sig i hans sinne under könserten i samma kyrka, skulle komma att pbivista hans föreläsning; och då skulle han vinna sina första lagrar i hennes åsyn, och, om något tillfälle -yppade sig, bekänna sin kärlek, medan intrycket ännu var nytt och lifligt! Inbegripen i dessa tankar, anlände han till S:t Marcus. Kyrkan var så tillredd, som han förordnat. Taket och pelarne voro prydda med murgröna; då präktiga ljuskronorna voro fejade, och talarens pulpet placerad på rälta höjden och på den effektrikaste platsen. Mycket upprörd af den nära förestående ulsigten om en så exempellös framgång, hvilken han på förhand njöt af, återvände Allan till hotellet och beställde sin middag. Men det var mera för formens skull; han kunde icke äta. ; Andtligen slog klockan half åtta, ven half timma sednare skulle föreläsningen börjas! Han lade silt manuskript omsorgsfullt i fickan, kaslade en blick i sPegeln för att se efter om halsduken satt rigtigt väl, och gick sedan till skådeplatsen för sin nya ryktbarhet. Tio minuter före åtta stod han vid S:t Marcus. Han hade just knäppt -sin rock för att göra sig i ordning att tränga genom hopen vid-kyrkdörr.n; men till hans stora förskräckelse fanns der ingen -hopi Hade--han, tagit miste om-gatan och gått till orätt-kyrka? Nej; der satt den gammalmodiga spanska urtaflan på sin ställning, och der var porten betäckt med silfverplåtar, och der-var-den ryktbara Siciliansk-Norrman