Aftonbladet – 4 mars 1847, sida 1

— RR RR RR ANN —— — me väntade står att vinna, på den beträdda banan?... I riksständerna har man skapat en föreningspunkt för alla slags klagomål och besvär, och i riksmötena en föreningslänk för ombuden ifrån alla den stora monarkiens kanter och hörn, emellan Niemen och Rhen, Saar och Maas; och hela folket bar sina blickar fästade derpå. Det är 623 män, som träffas den 14 April i Berlin, och bland dem 306 ifrån städerna och bygden, med hvilka otvifvelakiigt en del af ridderskapet kommer att förena sig, när det gäller att taga i betänkande allt byad som är att erinra vid patentet. Man kan derföre vara viss på att sådant icke uteblifver. Pa alla håll finnas frisinnade och upplysta hufvuden nog, som äro intagna af den tankan, att ögonblicket just är inne, då man mås!e visa alt nationens fordringar och önskningar sträcka sig långt utom patentets skrankor. Den öfvertygelsen, att riksdagen nu måste kräfva utvidgning i de medborgerliga rättigheterna: att den måste yrka fullständig skattebevilltingsrätt, andel i lagstiftningen, offentlighet och tryckfrihet: denna ör vertygelse är i följd häraf allmänt utbredd. I vidrigt fall fordrar samma allmänna öfvertygelse, att riksdagen förklarar sig emot patentet, och uttryckligen sig sjelf obefogad (incomretent) alt träda i borgen å nationens vägnar för statslån, hvilket blott kan ske genom riksständer, enligt lagen af den 47 Januari 4820. Men att den na tillhopakallade församlingen icke består af de i nyssnämnde lag menade riksständerna, enär ingen kontroll är åt dem inrymd hvarken öfver statens inkomster eller utgifter, detta finner man lätt kunna ledas i bevis. Ni torde svårligen föreställa er med hvilken spänning man här väntar på riksdagens öppnande den 414 Aprill. Den åsigten har rotfästat sig redan, att om riksförsamlingen -ingenting utträttar: om oppositionen icke deri bryter sig en bana, så är frågan om konstitutionellt samhällsskick för Preussen tillbakaträngd på lång tid, så framt icke utomordentliga händelser inträffa. Bildar åter oppositionen en öfvervägande styrka i Andra Kammaren, då följer sannolikt en brådstörtad upplösning af mötet, och försöket alt bilda riksdagar på det nu tilltänkta viset kan dermed ansesstrandadt. Men då har det även väckt en anda, som icke vidare låter besvärja sig genom några vanliga besvärjnings-formler; och otvifvelaktigt finner man sig ändå nödsakad, genom finansfrågan, att sammankalla en ny nksförsamling, men denna gången en verkligt konstitutionell. Väl förkunnar kallelsepåbudet, till allmän förvåning, att Preussens finanser befinnasig, i följd af det långa och välsignelserika fredstillståndet, så blomstrande, att de förenade landtdagarnes möte i Berlin icke behöfs till skatteförböjning eller statslån; men man tror icke här på denna försäkran. Det har utan tvivel sin riktighet att inkomsterna fullkomligt betäcka utgifterna; men lika så visst är, att statslån behöfs till de stora jernvägsanläggningarne och andra kostsamma byggnadsföretag. Man tror derföre, att sed:n vederbörande först visat Ständerna hurusom det egentliga statshushållet befinner sig utom all förlägenhet, så kommer ett statslån att föreslås till fulländning af jernvägarne. Men då är också det egentliga ögonblicket inne för Ständerna, att fordra sammanträden på bestämda tider, samt att betrygga sin rätt till skattebevillning. Allt beror nu hos oss på förloppet och utsången af detta vårt första riksmöte. — Platen för detsamma är utsedd i konungens slott, wvarest man redan är sysselsatt med inredninen af de två största salarne för begge ståndsfdelningarnes sammanträden. Till president i . första Kammaren har greve von Arnim (. d ninister för inrikes ärenderna och Polisen) blifit utsedd. President i Andra Kammaren blir annolikt fursten af Solms-Liech, som hittills ört ordet vid Rhenprovinsens landtdagar, och ar namn för att vara en vetenskapligt bildad amt upplyst aristokrat, efter engelska päriets nönster. Huru boffolket tänker öfver riksdagen kan nan till någon del röja af ett yttrande som yligen undföll en bland hofvets ledamöter, i vita salen på slottet, den sal, hvarest Andra