Aftonbladet – 1 mars 1847, sida 2

NÅGOT RÖRANDE FRÅGAN OM ETT NYTT LOTSREGLEMENTE. Redaktionen har blifvit anmodad att införa nedansående handlingar, nemligen: en petition af en del utaf kust-allmogen i Stockholms län, som i början af denna månad i underdånighet blifvit öfverlemnad till H. M. Konungen utaf någre dess deputerade; samt den vidare underdåniga framställning i ämnet, som dessa deputerade trot: sig i sammanhang dermed böra i underdånighet afgifva. Den förstnämnda handlar väl hufvudsakligen om ett förhållande, som torde vara af mera lokalt interesse, eller kustseglationen i Bottniska viken, hvilken genom en år 1857 utfärdad Kongl. förklaring, utan att hafva varit ifråga hos Rikets Ständer, blifvit förklarad böra anses såsom öppen sjö, ifrån hvilken äfven de inomskärs seglande fartygen blifvit ålagda att taga lots: ett tvång, som säges medföra dryga kostnader, hinder oeh obehag för de kustfarande, och vållat en hop rättegångar mellan skeppare och lotspersonalen, hvilka ofta synas framkallade af origtiga angifvelser. Men detta har åt saken gifvit ett allmännare interesse, som gör den förtjent af offentlighet. — Den andia handlingen vidrör även frågan om den föreslagna tillökmingen i lotspenningarne, som skulle komma att betydligt föröka sjöfartens, redan nu ganska känbara afgiiter; och hvad deri säges, angående nödvän. digheten att genom ett ändamålsenligare aflöningssält för lotsarne samt genom en bättre reglering af lotspersonalen och en lämpligare fördelning af lots-afgifterna, bereda förbättringar, synes icke böra gå förloradt, utan blifva föremål för sakkunnig pröfning och en fullständigare utveckling. De begge handlingarne äro af följande lydelse: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Då det kommit till vår kunskap, att en förändring blifvit ifrågasatt i nuvarande lotsreglemente och lotstaxa, samt att en kommitte, som haft Eders Kongl. Maj:ts uppdrag att sådan förändring föreslå, skall hafva sitt underdåniga utlåtande afgifvit, skynde vi i djupaste underdånighet, att inför Eders Kongl Maj:t framställa de svårigheter, som redan nuvarande ordningar i denna del förorsaka för kustfarten och kustallmogen, och hvilka, enligt hvad vi inhemtat vara af kommitterade föreslaget, skulle ännu mera förökas genom antagandet af det nya förslaget i vissa dess delar. Öfvertygade att Eders Kgl Maj:t nådigt vill skydda den vigtiga inrikes handeln och den dermed införlifvade kustseglationen, våge vi hoppas, att hvad vi nu gå att underdånigst anföra, skall nådigt behjertas. I fordna tider ifrågasattes aldrig, för inländska kustfarare, skyldigheten att taga lots. Då de skärgårdar, som omgifva vårt land, flerestädes äro af. brutne af öppen sjö, samt seglationen ofta, till följd af vindarnes ombytlighet, fördelaktigare sker genom tillfälligt utlöpande i densamma, så ansågs det ligga i sakens natur, att den inländska kustfararen, då han inkom åter i skären ifrån öppna sjön, ägde tillgodonjuta sin frihet i detta afseende. Detta synes vara så mycket naturligare, som dels det betydliga antalet inomskärs seglande fartyg gör det otänkbart, att lotsarne skulle kunna betjena dem alla; dels skärgårds-allmogen, i allmänhet ifrån barndomen sysselsatt med kustfart, oftast känner inlopp och ne—— RARE RAA RER RT