Aftonbladet – 1 mars 1847, sida 2

han från min tjenst endtledigad; dessutom innehåller orlofsedeln de vackraste vitsord och välönskningar, äfvensom man-.ser att grefven åt Norström utverkat. patriotiska. sällskapets medalj. Nu har Norström stämt grefven att få 300 floriner om året, såsom varande skiljd från grefvens tjenst, och anser denna betalning endast utgöra en billig ränta på det kapital som ligger i taflorna, hvilka han säger vara 78 stycken och i värde uppskattas till 5000 rdr svenskt banko. Grefve Löwenhjelm åter bestrider först och främst på det högsta att någon sådan uppskattning af taflorna till visst kapital skett, och håller sig dessutom vid, att Norström aldrig af honom blifvit uppsagd och skiljd från tjensten, samt bilägger till bevisning härom utdrag af åtskilliga bref, hvari väl ej synes att Norström begärt afsked, men väl att grefven gjort sig åtskilligt besvär för att skaffa Norström att få köpa en passande landtgård på gamla dagar, och att Norström flera gånger. deröfver uttryckt sin tacksamhet, så att det synes mycket sannolikt att Norström, på sätt grefven uppgifver, sjelf åtminstone önskat få komma ur tjensten och under eget tak. Grefven visar ock, att Norström, som hade tjent hos honom i 28 år, såsom hofmästare haft ganska goda vilkor, nemligen 62 rdr bko i månaden, utom allting fritt i huset. Hela processens utgång beror naturligtvis på kontraktets tolkning, och man får se om några ytterligare handlingar till sakens upplysande komma i dagen, samt om Norström vill påstå och kan styrka, att han blifvit uppsagd af grefven. Så som saken visar sig af de nu omtalta handlingarne, är man imedlertid böjd att finna rättvisan vara på grefvens sida.