Aftonbladet – 24 februari 1847, sida 3

(Insändt.) Om embetenas Lådor. Ett rykte omtalar förslag, som skola blifvit gjorde i afseende på de fonder, som under benämning a Låda eller lådor tillhöra handtverksembetena elle gesällskaperna, och hvilka lådor man nu anser bör: betraktas på annat sätt än förr. Skråordningen af den 27 Juni 4720 stadgar i 3:dje art. 3 H, att Lådornas tillgångar icke få användas annorlunda än till embetets nytta, men alldeles icke till att onyttigtvis förskingras. Sådana samlade fonder har man i alla länder velat anse såsom ett uttryck af den gemensamhet, inom hvilken de uppkommit, och under inflytande af olika åsigter, prohibitiva eller liberala, har man alltid velat använda sådana tillgångar till gemensamma gagnande syftemål, antingen för korporationens samhällsfördelar eller, till någon mindre del, för välgörande ändamål inom societeten. Vår tid har det blifvit förbehållet att visa uppenbart förakt för en sådan bestämmelse åt de kassor, dem föregående slägten samlat och med värdighet förvaltat. Likväl är detta icke någon fullt rättvis förebråelse; vår tids medlemmar af skråen böra icke uppbära en dylik beskyllning, derföre att möjligen en enskild ledamot försökt öfverraska de öfriga med lockelser till ett, icke blott oädelt, utan ock olagligt sätt att förskingra de medel, som föregående generationer lemnat i arf, icke åt enskilda efterkommande, utan åt ett efterkommande slägte, i dess egenskap af korporation. En sådan förskingring, som nu åsyftas, kan dock icke hafva annan påföljd än den, att de personer, som tillegnat sig fonderna eller konsumera dem, blifva ålagde att återbära dem. En viss ålderman i en af Sveriges städer skall hafva sammankallat. gesällerna i sitt embete, och föreslagit dem att anslå lådans kassa till ett kalas om året, så långt penningarne räcka. Vi tro visst icke, att gesäller i nuvarande period, der betydligt mera hyfsning och förstånd än i fordna tider börjat visa sig, skola gå in på ett sådant förslag, men sjelfva försöket-å den förledandes sida är högst sorgligt och — rått. s N Ville man undskylla sig med de ändrade förhållanden, hvilka utaf den nya MHandtverksordningen skola uppkomma, så skulle en dylik undflykt bevisa, det förr omtalade ålderman föga begripit den nya lagen och hvad densamma innebär, äfvensom serskildt huru litet den uppmuntrar eller ens tillstädjer en. förskingring af medel, hopsparda till nyttiga ändamål. Det vore dubbelt sorgligt, om en styrelses aktning och goda tanka. om de-korporationer, till