Aftonbladet – 24 februari 1847, sida 3

Article Image
thang med denna afsättning är klart, att pota Itisen måste stegras uti pris, såsom oundgänge Iligt födoämne, då spannmålstillgången minska: eller alldeles saknas. Ett sedan November må nad fortfarande godt slädföre har äfven gynna transporterna från det inre af landet, och följ den deraf är, att från Elfsborgs och Skara borgs län hafva spannmålsforor oafbrutet fort gått till Götheborg, utan att kunna nedsätt rågen under 20 rdr rgs, hvilket måtte bevisa antingen att brist är för hand, eller förmånli export kan ske. Med hvarje dag stiger prise å potatis, och om allt får fortgå såsom nu, s blifver total brist å potatis, duglig till utsätt ning; en oersättlig förlust för både landtman nen och brånvinsproducenten, och man måst ihågkomma, att ett urval af potatis till sätt. ning är för närvarande så mycket mera ange läget, som det erfordras en fem gånger störr qvantitet så kallad god potatis, för att dera kunna utsortera en del, fullkomligt frisk och tjenlig till fortplantning. Man invänder, att staten ej kan undvar: skatteinkomsten, att bränvinsbränningen förbjuder sig sjelf, då potatis och säd stiga ut pris. Hvad första anmärkningen vidkommer tror insändaren med visshet, att statens upp: offring uti skatt, blir vida mindre, än de understöd, som måste lemnas till nödlidande, så väl under innevarande år, då potatis brännes och spanmål exporteras, som under ett kommande år, då missvext å potat:s är att befara, i saknad af möjlighet för urval af sältpotatis, Ioch dessutom minskad skörd måste beräknas af oförmåga hos den obemedlade, att anskaffa nödig och tjenlig potatis till utplantering. V.dkommande åter den sednare invändningen, så lärer ingen bränvinsbrännare neka, att då bränvinet gäller 4 rdr 2 sk. kannan, kan potatis, köpt till 6 rdr tunnan, cch råg till 49 rdr, konsumeras vid bränvinsfabriker, med förmån för tillverkaren; och då härtill lägges, att sämre vara, såsom något skadad eller frusen potatis, nästan lemnar samma resultat, är detta så mycket mera animerande till torcerande af tillverkningen. Det synes så natur! gt, att då det är erkändt, att potatisskörden inom landet är Y, mindre än vanligt, cch en stor del af hvad som är skördat dessutom är skadadt, så borde bränvinsfabrikationen äfven inställas med 1, af den tillåtna tiden, helst när dertill kommer att spanmil kan exporteras, hvilket i betydlig mån minskar tillgången af lifsmedel, som åter kan ersältas af den, från bränvrinspannan, genom förbud, räddade potatisen. Man får äfven ihågkomma att potatis ej blolt kan, utan bör användas till utfodring, och genom den tidigare tillåtelsen af bränvinsbränningen, under sistlidne höst, beröfvades ladugårdarne denna i motsatt fall tvungna tillgång för potatisutfodringen, och bränvinspannan konsummerade då, genom en undantagslag, hvad naturens omständigheter annars nödgat den aktade landtmannen, att använda, för sin ladugård. Instilles bränvinsbränningen under April, så kan, om öfverflöd å spanmål finnes, denna finna afgång på utrikes ort, till verklig vinst för landet, och potatis ej saknas för lefnadsbehofven och utplantering. Då insändaren icke är ledamot af någon nykterhetsförening, eller någonsin gjort sig saker till förebråelsen att iira mot rättigheter, som lagen :medgifver, har likväl ett sannt intresse för medmenniskors väl och oskrymtad välvilja för statens bästa i förening med jernbrukets bestånd, framtvingat förestående framställning, grundad på verkliga förhållandet, och skiljd från alla egennyttiga afsigter; och då dessut:m hvarje vacklande i näringsförfattningarne måste anses, såsom ett ondt, fruktar jag, af ren öfvertygelse, att ett ännu värre kommer att inträffa, om Regeringen underlåter att begagna den makt, som Rikets Ständer öfverlemnat till afvärjande af de förestående vådorne, om bränvinsbränningen äfven under April månad får fortgå. Ehuru, med visshet bränvinstillverkningen nu är vida mindre än föregående åren, och mingfalldiga ångbrännerier måst nedläggas i saknad af potatistillgång, sker denna nedsättning i tillverkning å hvarje ort ej förr, än all illgång är medtagen, och det är då för sent, att tänka på någon hjelp för räddning af nödig ootatis Lill utplantering. Landtman. mr —

24 februari 1847, sida 3

Thumbnail