Aftonbladet – 15 februari 1847, sida 3

utom strålen, smal, snedt infallande, orörlig som förut, var synligt; henns skrämsel upphörde — hon trodde, att hvad hon sett varit blott en villa af hennes halft vakna, halft sofvande sinnen; och, trygg i känslan af sin oskuld, slöt hon åter ögonen — måhända till drömmar om sällhet och kärlek. XXVI. BUDBARAREN SKYNDAR. — SPIONEN FLYR. Påföljande eftermiddag salt en äldre gentleman i kafferummet på ett hötel i Southampton, sysselsatt att skrifva ett bref, under det uppassaren höll på att lossa de trådar, som fjettrade den fräsande gasen ien butelj Schweppes sodavatten. I den gamla gentlemannens utseende och i sjelfva klangen af hans röst låg någonting, som ingaf aktning; Uuppassaren hade från de öfriga borden hämtat de nyaste tidningarne och lagt dem framför honom. Han hade nyss ankommit med paketbåten från Havre,, men ej ens tidningarne hade för honom denna dragningskraft, som i allmänhet är fallet med engelsmän, först då de återkomma till sitt äflande fädernesland, hvilket, till deras icke ringa öfverraskning, lyckats taga sig ut temligen bra under deras frånvaro. Vi begagna vårt privilegium att tilta öfver bans axel, medan han skrifver: Här är jag då nu, bästa Lady Mary, i Southampton, endast ett kort stycke väg från det gamla godset. Af några numror utaf Galignanis Messenger, hvilka jag kom öfver på resan emellan Marseille och Par:s, inhemtade jag, under rubriken; Fashionable movementsp, att Percival St. John, Esq., hade rest till sitt herresäte Laughton. Enligt min vanliga taktik att med ens marschera till sjelfva slagfältet, begaf jag mig direkte till Havre, i stället alt fara öfver från Calais, och jag förmodar, att jag skall finna vår unga herre sysselsatt att jaga harar och rapphöns. Det är, som ni ser, ett godt tecken, att han kan lemna London. Var vid godt mod, bästa vän. Om Perce verkligen blifvit narrad och bedårad — som ni mödrar alla ären så fallna för att inbilla eder