Aftonbladet – 11 februari 1847, sida 2

så har utsigten försvunnit lika hastigt, och man har redan i Tyskland upphört. med petitionerna och demonstrationerna i detta bänssende; mån nöjer sig: nu med att i tyska tidningarna omtala hvad holsteinska pariiet gör sjelf. Denna ifver tycks imedlertid ha väckt sjelfbevarandets uppmärksamhet inom de atlantiska hansestäderna, oaktadt deras censorer icke hindrat tidningarne från påtriotiska bifallsbetygelser åt det Slesvig-Holsteinska partiet; utan tvifvel inseende, att blotta ord icke kunde här medföra något praktiskt resultat: Men det har naturligtvis icke kunnat undfalla hvarken Hamburgare eller Bremare, att de skulle förlora sitt monopol på snart sagdt hela Tysklands handelssjöfart. och veridshandel vid Atlantiska Hafvet, om t. ex. Altona, Gläckstadt och Tönningen eiler Flensburg kunde göras till stationer för tullföreningens handelsflottor och Kielerkanalen i sednare händelsen tillräckligt utvidgas och fördjupas; och en ännu närmare och mera omedelbart hotande utsigt kan lätt öppna sig i Emden, i fall den gamle konung Ernsts efterträdare skulle vilja frångå hans åsigter, och skuta sig till tullföreningen. Med denna blick i framtiden var det ganska politiskt af den i Hamburg befintliga förening af dess industriella och civila notabiliteter, som fått narin af ,vHamburgisehe Gesellschaft zur Beförderung der Känste und nätzlichen Gewerbe, alt åt en särskild kommitt uppdraga utredandet af hani seslädernas förhållande till tyska tullföreningen och med afseende på en gemensam tysk handelspolitik (cDie Aufgabe der Hansestädte gegenäber dem deutschen Zollverein, so wie in Bezug auf eine gemeinsame deutsche Handelspolitik).. Kommitteen tillsattes redan den 24 Apr1 4845, men har gått tillväga med tyck grundlighet, och derföre ej förrän den 4 sistl. Januari blifvit färdig med sitt opus, hvilket nu utkommit under nyss anförda titel. Det anses för en ibland de bästa merkantilt-financiella statsskrifter, som på lång tid sett dagen. Dej ledamöter af kommitteen, som deltagit i dess arbeten till slutet, heta: A. Alexander, H. C. Bock, dr. Edm. de Chapeaurouge, J. C. A. Mestern, C. Woermann, dr. F. C. Möller och professorn dr. Wurm; de två sistnämnda ombesörjde red.ktionen. Fastin skriften uteslutande angår Tyskland och hansestäderne, så är den dock ganska intressant äfven för utlindska läsare. Det historiska deri, hvilande till stor del! på urkunder, dem man ieke finner annorstädes än:i hansestädernas arkiver, måste vara af högt värde för häfdforskaren, och det öfriga bör e; bliva mindre upplysande för den bildade köpmannen. Nalurligtvis skulle en fullstöndigare öfversigt at ett så vidlyftigt verk icke vara passande för närvarande uppsats, hvars ändamål ej är att innehålla en recension, atan blott att häntyda på det sannolika resultatet; men i förbigående må likväl nämmas, att verket består af A afdelningar, hvaraf den 4:a innehåller en fullständig ski. dring af hansestädernas system och verksanihet i äldre oeh nyare tider; den 2:a en framställning af sträfvandet efter en nationell handelspolitik i Tyskland, från Wienerkongressen: till stiftandet af vullföreningen; den 35:e Tullföreningens historia, verksamhet och: verkan, och den 4:e Hansestädernas närvarande : problem. — Det är icke osannolikt, att på! I samma gång så grundliga och så praktiska förslager, some de: här omtalade, härrörande från de i verldsbandeln djupast invigde sakkännare i Tyskland, skola väcka de tyska regeringarnes synnerliga uppmärksamhet, och: vinna praktisk tillämpning 83; I synnerhet som de tills vidare ej ngripa i de särskilda staternas intressen, eller kunna för hågon blifva menliga, men väl lofva! sagn åt dem alla. Såsom utgångspunkt föreslås en gemensam sjöfartslagstiftning. för hela Pyskländ ; och föratt icke härvid möta hinder i särskilda tyska. staters olika intressen och-institutioner, utredes att en sådan. lagstiftning låLer genomföra. sig sutan någon förutgående sammansmältning af tulltaxorna, utan någon enfor-! ighet af systemet för tyska tullarne, eller nåsor förening om taxornas finaneiella eller inlustriella grunder,. Såsom utgångspunkterför! sjelfva lagstiftningen föreslås vidare: Förklaringen. att hele Tyskland utgör ett enda och odelbart sjöfartsområde. I i