Aftonbladet – 4 februari 1847, sida 1

ser —— RR dertrycka polackarnes religiösa tro, en not från Nesselrode af: den 30 Dec. 4846, hvari säges, i anledning af en interpellation från Guizot om ryktet att Polen skulle införlifvås med Ryssland, batt på kejsarens uttryckliga befallning ryska sändebudet i Paris egde, på det högtidligaste, att förklara detta rykte ogrundadt och osannt Anledningen till detsamma kan blott sökas i en vanställning af den för polackarnes ekonomiska fördel vidtagne åtgärd, att upphäfva tull-linien mellan Ryssland och Polen. I Indre departementet fortforo oroligheterna och mera trupper ditsändas. Detachementer genomtåga landet för att hindra plundring. De som haft del i mordet å mären Chaubes äro häktade. Domstolen sitter ständigt samlad i Chateauroux, för att ransaka de uppfångade fredsstörarne. 7 : I Perigeux hade biskopen vägrat alt låta begrafva en allmänt aktad man hr Freytaud, kallad i hela trakten fattigvännen,, för det att han förr såsom prest, under revolutionen, svurit eden och icke sedan velat återkalla den. 4000 menniskor bivistade den af civilmyndigheterna framtvingade bisättningsceremonien och polisen måste rädda biskopen undan följderna af sin fräcka vägran.Medan Guizots svar på anmärkningarne mot de spanska giftermålen teml:gen allmänt berömmes för sin klenhet, och onekligen har haft den lugnande verkan, att denna anmärkningspunkt emot ministeren förföll, ansågos deremot finansministern Lacave-Laplagnes medgifvanden i kammaren, den 435 Januari, på ett så smärtsamt sätt vederlägga hans lysande skildringar förlidet år, när butgeten framlades, att hans kortsynthet och brist på omtanka blottats på det ögonskenligaste. Uppskrämd genom Michel Chevalliers anmärkning att insättningsbevisen för de i sparbankerne befintliga kapitaler, som då stego till, ej mindre än 400 millioner francs, vore att anse som vexlar, förfallna vid uppvisandet, och att en brådstörtad återfordran af ett så stort kapital skulle kunna sätta staten i den största förlägenhet, ja hota med en bankrutt, visste han ej annan utväg än genomdrifvandet af lagen om inskränkning af de räntebärande kapitalerne i dessa banker; och följden har varit att ända till 415 millioner nu blifvit efterhand uttagna, dem skattkammaren alltså saknar ibland sina tillgångar. — Dessa inanciella förlägenheter komma ytterligare att ökas genom kapitalåtgången för de ännu ofullbordade jernvägarne. Af dessa vägsträckor återstå 780 lieues, officiellt beräknade till 1,047,500,000 francs, hvarpå 524,130,000 äro inbetalda; så att 786,050,000 francs skulle fattas ännu. Men man har från kostnaden för, det reda bygda beräknat, att ännu mycket mera kommer att åtgå, och att den officiella beräkningen är långt under den verkliga kostnaden. a STORBRITANNIEN. Redan den 21 -Jan. framlade förste ministern, lord John Russell, de tvenne vigtiga lagförslagen för Underhuset, att spanmålsimporten skulle bli tullfri ända till den 1 nästkommande Sept. och att navigatlionsakten till samma tid skulle suspenderas i hvad den rörer föwtyg, som införa spanmål, d. v. s. att hvilken nations fartyg som helst skulle få, från hvad land som helst, införa spanmål till Storbritannien. Vi hinne ej nu redogöra för lordens motivering af dessa förslag, utan få dermed uppskjuta till en annan dag. Nästan ingen opposition förmärktes emot dem, utan redan följande dagen, den 22, antogos de i Underhuset, på det sättet, att andra och tredje läsningen skedde i samma plenum. : Skattkammarkanslern framlade derefter en bill, som likaledes antyddes i tbrontalet, om tillåtelse att begagna socker och sirap i brännerier. och bryggerier. Lord. Palmerston har på en förfrågan i parlamentet, huru det förhöll sig med uppgiften att mexikanska kaparebref. blifvit utdelade i