Aftonbladet – 29 januari 1847, sida 2

Article Image
let stora och vigtiga syftemål: det ena att kämpå för utvidgandet af folkets politiska rättigheter och jemlikhet inför lagen; det andra, att I verka för den arbetande klassens lyftning, meI delst omsorg om dess uppfostran och undervisning. Ett annat, lika märkligt faktum är också, att kommunismen, oaktadt en sådan frihet i i detta land, icke har kunnat få någon enda utmärkt talare eller statsman på sin sida, under det man likväl aldrig tillförene så mycket som nu, arbetat för de lägre klassernas bästa. I Frankrike deremst, hvarest man under åren efter julirevolutionen ansåg sig böra dels förbjuda, dels inskränka associationsrätten, i anseende till den jäsning, som rådde i sinnena, Ihar kommunismen långt mer utgrenat sig och lärer utgöra ett slags hemligt frimureri. Detta llär visserlignn icke heller vara så vidsträckt, att någon farhåga behöfver hysas derför. Men I föreställningen om förföljelse och martyrskap medför imedlertid alltid, isynnerhet för persoIner med ädla böjelser, men svagt hufvud, med lett ord, så kallade känslomenniskor, ett viss behag, som kan skaffa anhängare, hvilka uppmunItra hvarandra genom ömsesidigt deltagande, och hvilka sluligen komma derhän, att sedan man först hindrat dem att uppträda offentligen, sky ide snart sjelfve ljuset och arbeta i det fördolda samt anse sig i en fiendtlig ställning till det bestående i samhället. Vill man taga denna jemförelse mellan två olika exempel till ledning, så lär något tvifvel tej återstå, att man står i förbindelse hos hr Ignell, hvars tal synes så egnadt att framkalla en toffentlig diskussion öfver det ifrågavarande ämnet, och satt dem, som intressera sig för komi munismen, i tillfälle att söka fritt utbreda sina Isatser så godt de kunna med sanningens vapen. — AL (47, I DET ÖSTERRIKISKA LOYD I TRIEST. I Hvad är egentligen det Österrikiska Loyd? så frågas öfverallt i Tyskland, Frankrike, Englend och Italien, när man talar om denna inträltnings storsrtade bemödanden att täfla med IFronkrike om befordrandet ai österlänska posten genom Europas fasta land till England. I Hvad är detta bolag, som i sina tidningar lemnar allmänheten så skyndsamma underrättelser .iom verldsbandeln, sjöfarten och industrien? Gå till Loyd, svarar man i Triest när någon der önskar intaga det bästa orientaliska sorbet. Ni vill fara till Konstantinopel, TrapeI zunt, Jerusalem, Egypten, Indien, China: vänd Ver till Loyd, der är postanstalten för en sådan färd, der svajar den kejserliga postflaggan. Ni Ikan i Triest !å visitkort, annonser, reskartor Itryckta hos Loyd, som eger ett Ho boktrycI kerip, hvilket på bästa vis drager försorg här:lom. Ni vill besöka börsen; börsbyggnaden ser ini väl der borta, men på Loyd afgöras börslaffirerna. Ni vill se Triests vackraste byggnad, det är Loyds. Der glöda ett jerngjuteris ugnar, der arbeta en machbinverkstads jernhyflai loch stampverk; det är Loyds arsenal. På varfIvet bygges ett stort ångfartyg, det tillhör Loyd; officerarne, som ni möter der, äro Loydska Isjökaptener; den i uniform klädda musikkorpIsen bär Loyds uniform. Detta bolags kapitaler och bolagsmännens företagssnille låter jernibanor, boteller, kajdammar, 0. s. Vv. uppstå. Men man kan gå vidare än till Triest för att Tåterfivna d:tta bolags verksamhet. I alla Me-delhafvets bamnar, ja i Amerikas, Ostindiens och Vestindiens, möter man Loydska agenter och korrespondenter; på näset vid Korintb fara dess omnibus, och dess kurirer flyga med oerhörd snabbhet emellan Triest och London. Det är verkligen svärt för en profan att öfverIskåda sammanhanget emellan alla de mårga grenarne af detta samfunds verksamhet eller j finna ordet till gåtan af dess syftning. PenIningförvärf kan detta ord icke vara; ty denna lanstalts första afdelning ger ingen vinstutIdelning; allt hvad som vinnes är förut beIstimdt att utgifvas till bolagets gemensamma förkofran. Om t. ex. annonserna i dess tre tidningar — Journal des Österreichischen Lloyd, Giornale di Lloyd austriaco och Osservatore Triestino, — inbringa mer än tryckningskostnaden, så måste öfverskottet användas till bla-!

29 januari 1847, sida 2

Thumbnail