Aftonbladet – 22 januari 1847, sida 1

ETTER TERRIER ENSE AA stället kastat sig in i Abrantes och var sy selsatt att befästa staden. Grefve de Millo höll Evora besatt, med en lika stor insurgentkorpes, hvarifrån han beherrskar Alemtejo och Algarbien. I Oporto står en korps af 8000 mn; men underhandlingarne derifrån med miguelitiska anförarne synas snarare skada än gagna insurgenternas sak, ty de vilja ej förstärka den, utan under vilkor att Dom Miguel blifver konung. Juntan åter vill hafva kronprinsen förklarad till konung och en förmyndarereg-ring. I Li.-sabon herrskar stor nöd och alla förrättningar hvila. SPANIEN. Spanska regeringen har icke endast återkallat amnestien af den 47 Oktober, för de carlistiska flyktingarne, utan äfven, enligt uppgift i Bordeaux-t:dningar, för flera till deputerade valde progressister, hvaribland la Serna, som var minister under Espartero, Cordera, en rik köpman, och Cabrera, president för en centraljunta i Catalonien. Franska regeringen har, förmodligen i följd af diplomatiska insiruationer, låtit förbjuda pass åt alla dylika, från amnestien undantagna personer. Den nye konselipresidenten Viluma försäkrar, oaktadt dessa kränkningar af gina löfien, att han emot alla partier skall blifva opartisk. Deputeradekammarens pröfning af fullmakterna går långsamt. Regeringen hade ämnat återsinda Olozaga öfver gränsen, innan kammaren afgjorde hans valfråga; men Ol zaga har vägrat att afresa, och yrkat ransakning, om man hade något att åberopa mot honom. Hans fader har aflidit. De carlistiska banden i Catalonien tillväxa. Generalkaptenen Breton visar väl stor verksamhet, tågar flitigt omkring i landet och har den 29 Dec. i Gizona organ:serat en korps mot carlisterna; men guerillorna sprida sig, så snart regeringens trupper nalkas, och uppträda sedan åter i andra trakter. Huru skickligt insurgenterna bete sig synes deraf, att de nyligen, på blott en half sv. mils afstånd från Barcellona utskeppat 600 gevär och ammunition. Då trupperna kommo dit för att hindra saken, voro redan alla krigsförnödenheterna försvunna. FRANKRIKE. Den 41 Jan. öppnades kamrarne af konungen personligen, med ett tal, hvari hu vudsakligen förekommer: A4tt H. M. första önskan är, att få kamrarnes medverkan till lindrande af de lidanden, som iår nedtynger befolkningen, och att man genom ordningens upprätthållande, genom handelns och rörelsens fribet och säkerhet, genom elt rikligt och välbetänkt, privatvälgörenheten till bjelp kommande användande a: statsmedel skall kunna mildra dessa pröfningar, hvarifrån försynen icke alltid sparar, äfven de lyckligaste stater. ,Förhållanderna till alla utrikes makter, ingifva H. M. den fasta tillförsigt, att wverldsfreden är belryggad. Montpensierska giftermålet omtalas såsom en ny pant för det goda och innerliga förhållandet, hvilket så länge herrskat mellan Frankrike och Spanien och hvilket förhållande är så önskvärdt för begge staternas gemensamma säkerhet. Plata-angelägenheterna troddes blfva utan längre dröjsmål ordnade, i enlighet med franska och engelska regeringarnes åsigter. Med Ryssland var en handelstraktat afslutad, grundad på reciprocitet i sjöfartskomunikationen, som betryggar Frankrike om fördelar af stor vigt för detsamma. Angående Krakauska tilldragelsen säges: En oväntad händelse har stört det genom sista Wiener ördraget grundlagda sakernas skick i Europa. republiken Krakau, en oberoende och neutral stat har blifvit införlifvad med Österrike. Jag har protesterat emot denna brytning af fördragen. (Härvid ropades: Brat leve konungen!) För öfrigt beskrifves, som vanligt, att de förökade skatternas utgående bevisar det tilltaTT Lr rr rg gg rr rr CCC CCC CCC